måndag 20 juni 2011

Modifierade glasögon

Idag ville inte min Ipod starta. Vilket betyder att kommunaltrafiken  känns drygare än vanligt en tid framöver. Inte bara för mig, utan även för mina medresenärer. För jag har förstått att inte alla uppskattar att jag nu måste sjunga på låtarna istället för att diskret lyssna på dem i hörlurar. En del blängde surt på bussen idag. En flicka började även filma mig med sin mobil verkade det som.
Så om någon av mina läsare finner ett youtubeklipp där jag sjunger falskt på en buss, kan de vackert ta och meddela mig om det hela.


Jag har börjat förstå att jag är den enda som skulle kunna missförstå ett inbrott i ens lägenhet, där de gjort kaos av lägenheten, med att min mor gett mig ett nytt husdjur som överraskning.
Man kommer in, allt är kaos, möbler är sönderslagna tapeter nedrivna, fönster sönderslagna och så vidare. Jag hade skrockat och tänkt att det var ju en tarvlig överraskning. Sen hade jag sökt genom lägenheten efter det nya husdjuret min mor nog gett mig. Under tiden jag sökt hade jag gissat på vad det för slags djur jag fått, baserat på sakerna som gått sönder. När jag sett att TVn och lite andra prylar saknas, så hade jag nog gissat på en apa, och att den nog hade sprungit ut med sakerna via fönstret, och att det var därför fönstren var trasiga. Apor kan bete sig som... apor.
Sen när jag ringt min mor och tackat för överraskningen, men att det nog inte gick så bra att lämna apan själv i lägenheten utan tillsyn, så hade hon nog erkänt att det kanske inte var så att hon gett mig en apa. Då hade jag nog trott jag fått några fräsiga spöken. Men sedan undrat vart spökena gjort av med min TV. Kanske var det grannens spöken som inte tyckte om grannens TV och därför tog dit min istället. Så då hade jag knackat på hos min granne för att höra om några spöken hade råkat släpa in min TV till honom. Om han då sagt nej, så hade jag fått slut på idéer och helt enkelt lagt mig för att sova i sängen som inte längre fanns kvar. Jag hade nog först inte tänkt på att sängen var borta, och därför bara slängt mig där den skulle stå. Vilket förmodligen hade resulterat i att jag landat i glassplitter för de trasiga rutorna. De hade säkert tagit död på mig, och då hade jag ändå inte brytt mig så mycket om jag låg bekvämt.


I övrigt hittade jag idag mina glasögon som jag varit av med i tre dagar. De låg på gräsmattan. Jag fick lite blandade känslor när jag fann dem. Speciellt med tanke på att min far modifierat dem med gräsklipparen. Så mitt tips för dagen är att inte lägga sina glasögon på gräsmattor.
För att visa hur fint modifierade de faktiskt blev, så bifogar jag här under lite bilder.

söndag 19 juni 2011

Torka

Idag har jag ingen aning om vad jag ska skriva om, men jag har inte uppdaterat denna veckan än, så jag känner att jag måste ge det ett försök likväl.

För att få någon skum/rolig idé så frågade jag först herr Morgan om förslag till vad jag skulle skriva om. Men herr Morgan är lite konstig, så han tog det som en invit till att förklara att; om han hade varit kvinna, och jag också hade varit det, så tycker han att vi skulle ha lesbisk sex.
Jag vet inte om jag skall tolka det som ett raggningsförsök, men jag tar det som en komplimang.
Dock tror jag att hans förslag är en invit till att han vill att jag skall ge hans anus en kärleksomgång med ett stearinljus. Men det skulle han aldrig erkänna, i vaket tillstånd.

Jag frågade sedan Ferminator om han hade något förslag om vad jag skulle skriva om här. Han sa till mig att skriva om hans dryga hembrända bakfylla. Det tänker jag inte göra. Bränner man sin baksmälla i källaren, så borde man även producera egna Alvedon på vinden.

När jag frågade Tvärsur, så bad han mig skriva om ett mystiskt besök. Dock har jag inte haft något mystiskt besök på ett väldigt bra tag. Men han mena att jag skulle hitta på ett sådant.
Så här:
För en tid sedan fick jag ett besök av en kristdemokratisk isbjörn. Han hette Elof och bodde i en tvåa på Östermalm. Hans fritidsintressen var att fiska och åka skidor. Jag sa till honom att han kanske borde flytta till en plats där han hade lättare att göra dessa saker. Ut på landet eller så. Men han svarade att han tyckte om att ha nära till McDonalds, för han tyckte om deras fiskburgare. Det tyckte jag var inte bara mystiskt utan även konstigt. En isbjörn skall bara äta på uteserveringar där de serverar sälkött, enligt mig. Så jag bad honom gå. Han sa att han inte ville, men han gjorde det likväl. Jag har inte hört något från honom sedan dess. Jag tror han är ute och fiskar i skärgården. Eller klubbar sälungar i Norge, för det brukar isbjörnar göra.

De andra jag frågade svarade bara att de inte hade någon idé alls.
Med andra ord, jag hoppas min hjärna funkar bättre nästa vecka. Då är det faktiskt midsommar, så då skall Osby camping brinna. Men med mina enorma pyromanfärdigheter så lär det väl som vanligt bli jag som brinner istället.
Överlever jag så rapporterar jag om något av intresse skett.

fredag 10 juni 2011

Okänt nummer

Igår ringde det till mig från okänt nummer. När jag svarade frågade en röst mig om jag sålde blå färg. Jag förklarade att jag bara sålde grön färg, sån där mörk som ser svart ut i dålig belysning. Personen i fråga hade många frågor kring färgen. Vi kom överens om att han skulle ha tolv liter, utspädd med mjölk, åt sin mor. Dock förklarade jag för honom att det var ganska usel färg och lämpades sig bäst att hälla över katter för att få roliga reaktioner. Men han ville likväl ha tolv liter, varav två liter skulle bestå av lättmjölk. Jag sa till honom att färgen skulle infinna sig bakom Domus i Kristianstad natten mellan söndag och måndag. Jag varnade även honom för att uteliggarna ibland vill sno färgen, då den luktar finkel. Därav rekommenderade jag honom att ta med en fickkniv, så han kunde försvara sig mot de stinkande varelserna.
Han svarade att det inte var någon fara, han skulle skicka sitt folk att hämta leveransen. Jag undrade då om hans folk var indianer. Men tydligen var det bara en av hans folk som var en indian, och han var ganska dum i huvudet, så han litade inte på honom att göra denna viktiga uppgiften. Jag instämde att det nog var bäst så, för indianer är ganska dåliga, de förlorade ju hela Amerika, och det är faktiskt ganska mycket att förlora.

Personen berättade sedan att han satt i ett rum med flertal dvärgar, så jag frågade om alla hade skägg. Men det hade de tydligen inte, så det var inga äkta dvärgar. Det bekom inte honom så mycket, för han hade tydligen fått dem billigt, och de var ganska bra ficktjuvar så han tjänade likväl ganska bra på dem. Då påpekade jag att barn är bättre att köpa till sådana ändamål, för de springer snabbare. Han antecknade detta, sa han, så han skulle köpa barn nästa gång.

Efter ett tag sa vi hejdå och la på. Jag sparade numret, så jag vet vart jag ska höra av mig om min plånbok blir stulen av en dvärg.


I övrigt vaknade jag igår och hade håll. Det har fortfarande inte släppt, så jag börjar undra vad jag egentligen har drömt. Är det detta som menas med att sova dåligt? Bra kan det inte räknas som i alla fall.
Jag nämnde detta för personen som ville köpa färg också. Då berättade han om en bekant till honom som hade brutit axeln medan han sov. Det är snäppet över att få håll.

BONUS
Ännu ett tips till att göra din vardag mer spännande och äventyrlig
  • Ge alkisar knivar (allmän utdelning)


tisdag 7 juni 2011

Impulsinköp.

I helgen lyckades jag tydligen göra av med en piltavla. Jag kanske bör börja med att nämna att jag uppenbarligen köpte en piltavla den kvällen. Men jag har fyra pilar kvar från den. Så överlag så måste jag nog säga att det var en lyckad afton.
Det är förresten ingen som fyller år snart som önskar sig en parkbänk?

fredag 3 juni 2011

Kattlåda

Ett lik, kan aldrig dö. Det kan ruttna och bli en del av kretsloppet, men det dör aldrig. Ett lik är med andra ord odödligt. Alltså är hemligheten bakom odödlighet att aldrig vara vid liv. För vi vet nog alla att det är stor skillnad mellan odödlighet och att leva för evigt. Ett rykte kan bli odödligt då det formas till en myt eller legend. Men för att leva för evigt, så måste det vara en organism som faktiskt innehaver ett liv.
Då världen en vacker dag också kommer förgås, så är inte odödligheten något evigt i sig heller.
Alltså kommer dessa odödliga miljöpartister en vacker dag dö ut, oavsett om de inte kan dö.
(Läs inlägget odödlig för att koppla sammanhanget?)


Om man vill leva sitt liv i misär, så är ett tips att inte tömma kattlådan på ett bra tag, om man har katt vill säga. Om man struntar i att tömma lådan i över en månads tid, så kommer hela hemmet börja stinka kattlåda. Vilket i sig även resulterar i att hela hemmet bli själva kattlådan. Om man vill att denna processen skall ske snabbare, så bör man införskaffa sig ett flertal katter. Då går det snabbare.
Om man låter bli att tömma lådan tillräckligt länge, så sätter sig lukten i kläderna, så du luktar kattlåda vart du än går. På det viset sprider du din miserabla livstil till matbutiken när du går för att köpa kattmat.
Ett bra tips för att sprida ditt välde är faktiskt att gå in i en klädbutik, med din stinkande klädsel, byta om i en provhytt, och gå ut med de nya byxorna, och då lämna kvar de gamla stinkande i butiken.

Om du går steget längre och fortfarande inte tömmer lådan, eller vid detta laget sanerar huset, så sätter sig doften även fast på din kropp. Vad du än gör, till sist, kommer du att lukta kattlåda.
Så om en kattälskare med flertal katter dör, bör denna hoppas på att den blir funnen ganska snabbt, om denna personen inte vill att dess lik skall lukta kattlåda i sin kista. Så är man en kattälskare, är mitt tips att skaffa sig barnbarn eller nått liknande, och ha bra kontakt med dem. Om man nu inte vill att ens kista ska lukta kattlåda. Det finns det säkert folk som vill. Jag dömer inte dem för det, men jag vägrar faktiskt gå på deras begravning.