tag:blogger.com,1999:blog-4257110290993091922024-03-13T14:08:40.187+01:00BoulehavetJag ser intresse i sådant som vardagen kastar bort, jag ser hjältar där andra ser avskum, jag ser avsky i det andra älskar... jag ser det andra inte ser?
Allting i ett enda stor Boulehav där bollarna är dödliga.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.comBlogger238125tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-5152150987609080402020-03-01T17:08:00.002+01:002020-03-01T17:08:28.279+01:00Jag räddar inte världenFör en tid sedan så var jag på väg hem från tågstationen. På parkeringen utanför möts jag av ett ganska stenhårt gäng bestående av tre tonåringar med ölflaskor i sina händer. Den ena av dem tömmer sin flaska abrupt och kastar den åt sidan, precis innan han passerar soptunnan intill. Jag kände en vrede inom mig som om jag vore en äldre och stiligare Greta Thunberg. Det vore så enkelt att bara placera flaskan i soptunnan utan att det skulle bidragit till förlorad tid för ungdomen ifråga. Jag kände att ett bättre jag, hade sagt till, gjort skillnad. Fast jag insåg att det jag som nu är jag, inte är tillräckligt framåt och social för att ta tag i en sådan sak utan mängder av alkoholbaserad substans i min kropp. Samtidigt ville jag inte låta det här gå helt obemärkt förbi. Jag bestämde mig för att statuera ett exempel genom mitt eget agerande. Jag tänkte snabbt ut en plan i min skalle på hur jag även skulle se fräck ut medan jag gjorde det. I min mun hade jag ett tuggummi som redan sett sina bästa dagar. Det var detta som formade min briljanta plan. Medan jag gick förbi herrarna och soptunnan skulle jag elegant och demonstrativt spotta mitt tuggummi i soptunnan. Ett snabbt ögonblick funderade jag kring att spotta det på ynglingen som hade kastat sin flaska, men insåg snabbt att jag inte var sugen på konflikten som det skulle väcka. Soptunnan skulle istället få vara målet för tuggummit när det skulle lämna min mun. Jag gick med stolta och bestämda steg mot ungdomarna och mitt mål. Jag tog sats, jag spottade, jag missade.<br />
För att inte förlora min fräckhet och stolthet, gick jag bestämt vidare som om inget oplanerat skett i mitt agerande.<br />
En bit fram insåg jag att mitt agerande gjort att jag var lika skyldig Greta Thunbergs vrede som den unga herren som besvärat mitt sinne. Jag räddade inte världen denna dag heller.<br />
<hr />
Jag för sällan anteckningar till den här bloggen längre, den känns som ett avlägset minne. De anteckningar jag för, som jag ibland har tänkt kunde platsa här, försvinner i allt bråte jag samlar på mig. Oftast vet jag inte varför jag inte skriver här egentligen. Det känns som ett avslutat kapitel, som jag egentligen aldrig skrev färdigt. Jag antar att jag borde avsluta det, men jag tror inte jag egentligen vill. Att skriva totalt nonsens här har varit tillfredsställande, och jag känner ofta att jag borde börja igen. Varför jag slutade kan jag nog dividera om i evigheter. Kanske insåg jag att det jag skrev egentligen inte var så underhållande som det föreföll sig i mitt huvud. Samtidigt är det okej att det bara varit underhållande för mig. Saker som skrivs här behöver inte alltid vara för att underhålla andra. Materialet som existerar här än idag, är av blandad kvalitet. En del inlägg finner inte ens jag underhållande idag, men just när jag skrev dem gav de mig något. Jag antar att jag ibland kommer skriva här igen. Hur ofta eller hur mycket, vet jag absolut inte. Om det håller någon form av kvalité, kan jag inte heller svära på. Jag hoppas det inte dröjer lika många år mellan inläggen framöver. Kanske bara något enstaka. Möjligtvis finner jag några gamla anteckningar att skriva om, vem vet. Antagligen står det bara saker om knappar som jag inte minns något om ändå. Inget av det kommer i alla fall att rädda någon värld.<br />
<hr />
<br />
<u>Hört på jobb</u><br />
F: Saftan, det är en stor spindel i busken!<br />
Jag: Jaså, är det en ny kompis?<br />
F:NEJ!<br />
Jag: Har den någon namn i alla fall?<br />
F: Ja! DÖDEN!<br />
<br />
<u>Hört på jobb</u><br />
Jag: önskar ni er något speciellt till fritids?<br />
F: Ja, vapen och granater.<br />
Jag: Det kommer nog bli svårt att införskaffa.<br />
F: Varför det?!<br />
D: Men, det är tolvårsgräns på sådant, vet du väl?<br />
F.: Jaha, okej då.<br />
<br />Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-8744591398006411572016-12-25T19:03:00.004+01:002016-12-25T19:07:56.759+01:00Bruna krogar och sjungande nunnorHäromdagen var jag ute och gick på en bro. Vart bron befann sig är inte av vikt för min historia. Vad som dock är av vikt för den, var det faktum att jag fick syn på en bit Marabouchoklad på marken. En sån där fyrkant från en chokladbar. Jag fascinerades först av hur perfekt avbruten den var från den icke närvarande chokladbaren. Den var verkligen en perfekt liten kvadrat. Min första instinkt, när jag såg på denna perfekta lilla bruna kvadrat, var att sparka till den riktigt ordentligt. Av oförståeliga skäl tyckte jag även att det var en underbar idé att genomföra denna instinkt. Därav sparkade jag till den så hårt jag förmådde. Den lilla oskyldiga kvadraten for iväg som ett skott. Det lilla bruna skottet for och träffade en nunna i huvudet, det fortsatte sedan rakt in i skallen på nunnan bredvid den första nunnan. De skrek till och formade en liten kort himmelsk trudelutt. Min givna reaktion var att skratta högt och öppet åt chokladbitens eleganta flygfärd, samtidigt som jag såklart applåderade åt trudelutten. För att göra det hela än mer underbart lyckades jag få till två smakfulla prutt-läten med mina händer när jag applåderade, vilket gjorde min dag ännu ljuvligare.<br />
Det var vid det här tillfället som jag vaknade upp, från den bästa drömmen jag någonsin haft i mitt liv, och insåg att jag aldrig kommer få uppleva ett sådant perfekt ögonblick i mitt liv på riktigt. Jag kände mig genast väldigt ambivalent till att lämna sängen under resten av dagen. Onekligen resulterade insikten av det hela till att det blev en väldigt oproduktiv dag.<br />
När jag nu sitter och skriver ner detta känner jag mig osäker på en ny sak, som jag inte kan minnas mig vara osäker om vid tidigare skeden i mitt liv. Heter det verkligen <i>chokladbar</i>, när man menar de där vanliga Marabou chokladgrejen, eller heter det <i>chokladkaka</i>? Jag valde dock att skriva <i>bar</i>, då jag föredrar barer. Egentligen använder jag hellre ordet <i>krog</i>. Så min önskan så här kring jul är nu att det blir legitimt att bruka ordet <i>chokladkrog</i>. Men julafton var igår, så än en gång har livet lurat mig på allt av värde.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-86201646639780550772016-11-08T17:19:00.003+01:002016-11-08T17:19:55.587+01:00Is-parkett och stenslungande apor Idag lade jag mig till ro i badkaret, när jag plötsligt kom på att jag inte hade tryckt <i>play</i> på musiklistan. Genast hoppade jag ut ur badet för att lite hastigt trycka på den heliga knappen som skulle medföra att jag kunde lyssna på lite satanisk black metal medan jag läste på om <i>makt</i> i mitt badkar. Till min förundran var mitt plastgolv lika halt som en pöl täckt av blankis när man har raggsockar på sig. Detta på grund av mina väldigt våta fötter. Jag svor som en rysk tioåring medan golvets överdrivet halkiga yta kastade in mig i min filmhylla. När jag sedan fann mig i situationen tänkte jag än en gång på vilken tur det är att jag alltid har fördragna fönster i mitt hem, så att mina grannar inte pekar och skrattar åt mig oftare än de redan gör. I min nakenhet och förtvivlan hade jag i övrigt varit ett lätt byte att förödmjuka. Jag kan tänka mig att det kanske inte heller bör publiceras så här i textform, men då det var så längesen jag bjöd på mig själv här i min blogg, känner jag att det är något jag nog för bjuda på trots allt.<br />
<hr />
Jag kanske skulle börjat med att be om ursäkt för att jag inte uppdaterat Boulehavet på några år nu, men det tänker jag inte göra. Faktum är att jag antagligen inte heller lär återkomma med inlägg här så som tidigare, trots detta inlägg. Jag kommer förmodligen slänga in nått trams när jag har lust, men inte tvinga mig till att uppdatera så som jag gjorde förr. Tanken är att det inte ska kännas som ett tvång för mig, samtidigt som jag ändå vill se att jag blir mer frekvent här igen. Dock kan jag inte se framtiden, och därför lovar jag inte ett jäkla dugg.<br />
<hr />
När jag åkte tåg idag så började det tydligen brinna. Detta var något som jag inte var skyldig till och jag kan hävda det med en väldigt ärlig stämma. Det betyder inte att jag blivit bättre på att ljuga, utan jag är helt enkelt oskyldig. Det faktum att branden var utanför tåget och jag var i tåget, är ett starkt alibi som talar till min fördel. Nu kan man fråga sig vart jag vill komma med det här, jo, tåget var tvunget att stanna. Mitt i ödemarken mellan Vinslöv och Hässleholm, nära en skog och en åker. Medan vi väntade på att få fortsätta hurrade en del skolungdomar som inte ville till skolan, och en del andra spekulerade om brinnande fåglar. Fast det som mina öron blödde mest av var några unga skoldamer som diskuterade apors intelligens. De menade på att apor var väldigt smarta, som inte behövde verktyg för att öppna en nöt. Istället använde de bara en sten. De diskuterade vidare om hur de själva inte var så smarta och aldrig hade klarat av att öppna nöten. Jag känner här att de verkligen behöver komma i tid till sin skola, då de verkar behöva utvecklas. Samtidigt känner jag att de var i den åldern då det nog redan var för sent. Först och främst, varför skulle de inte få för sig att använda en sten till nöten, om nu inget annat fanns tillgängligt? Samt om stenen här inte ses som ett verktyg, så bör de nog se över definitionen av verktyg! Ja, apor är nog smartare än dem, och det är väl tur att de har lite självinsikt och själva inser det.
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://3.bp.blogspot.com/-Y3cHrpTyjy4/WCH5ORNynzI/AAAAAAAABFw/6Lp1lqvab0wzxKxh67manpRt3TsTscQFwCLcB/s1600/verktyg.PNG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="74" src="https://3.bp.blogspot.com/-Y3cHrpTyjy4/WCH5ORNynzI/AAAAAAAABFw/6Lp1lqvab0wzxKxh67manpRt3TsTscQFwCLcB/s200/verktyg.PNG" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<hr />
Då jag vid tidigare inlägg lagt in bus och någon udda kunskap, ska jag kanske avsluta med att berätta att jag nyligen fick veta att Montessori pedagogiken skapades utav Marie Montessori, som var rasbiolog och bara ansåg att vackra fick jobba på skolorna.<br />
Som bus vill jag inte avslöja för mycket. Det är nämligen så att jag gömde något för en i klassen, en som kommit att bli en nära vän till mig. Men hon har inte uppmärksammat det än, trots den tidsperioden som nu passerat då jag gjorde det. Vi får se hur det utvecklas längre fram i tiden.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-87110308759986145702014-05-10T14:31:00.001+02:002014-05-10T14:31:44.783+02:00En matkasse, fylld med spott, i en korridor.Kära blogg, för ett tag sedan kissade jag på en tandborste. Den var vit och rosa. Det var inte min tandborste. Den var placerad bredvid en toalettborste. Toalettborsten var rosa. Det hela kändes lite surrealistiskt. När jag hade kissat klart skrev jag genast ner händelsen i min anteckningar, så att jag aldrig skulle glömma att det hade skett, eller tro att jag bara hade drömt det hela.<br />
<br />
I övriga nyheter var det <b>April </b>förra månaden, och som <b>Aprilskämt</b> valde jag att inte uppdatera min blogg. Varsågoda.<br />
<br />
För ett bra tag sedan diskuterade jag och Cyniker-Robin hans matlåda. Jag vet inte riktigt varför vi gjorde det, men jag antar att han åt något äckligt. Förmodligen tyckte även han att det var äckligt. Han berättade om vart han hade köpt sina lådor, som han brukar som matlådor. Jag inflikte att det nog var billigare att bara ta en ICA-kasse. Det är ett ekonomiskt tips från mig. Släng ner din mat i en ICA-kasse istället. Lätt att transportera, smidigare än en matlåda. Sen kan man vika kanterna så den blir som en skål när man ska äta. Man behöver inte heller ta med sig bestick, för man kan bara ta handen under kassen och gröpa ur maten in i ens mun. På det viset sparar man även disk. Jag ser bara fördelar med att ha maten i en kasse istället för en låda. Jag tror det kan bli en ny "inne-grej".<br />
Annars tror jag även det kan vara praktiskt att ha en påse fylld med spott. För de där gångerna någon gör en riktigt besviken. Då kan man bara doppa handen i sin kasse med spott och svinga lite spott på personen/personerna i fråga. Jag tror faktiskt det känns lite extra när det är begagnat spott, från en kasse. Det behöver ju inte vara ens eget spott heller. Man kan samla från många olika. Bara att gå runt med en kasse och samla på folks spott är ett ganska spännande projekt.<br />
Jag börjar faktiskt tro att många saker bli mer spännande om man har det i en kasse. Kassar är underskattade. På tal om det så ska ju Willy:s ha Sveriges billigaste matkasse. Jag borde åka dit oftare, enbart för att köpa kassar. Som man kan ta exempelvis spott i. Bara en tanke...<br />
<hr />
<br />
Häromdagen skrek en unge i en av mina drömmar. Det var oerhört irriterande och stal all fokus från resten av drömmen. Så jag skrek tillbaka. En hel del. Sen frågade jag ungen om den hade ont, och tipsade den att om den hade ont, kunde den ta av sig sin strumpa och knyta fast den där hen hade ont, i brist på plåster. Jag är till och med hjälpsam i mina drömmar. Jag är en fin människa. Jag borde få Nobels fredspris. Minst.<br />
<hr />
<br />
När jag växte upp, så bodde jag utanför <i>Huaröd</i>. På deras grundskola var könsrollerna inte jämlika. Jag baserar detta på gymnastiklektionerna. Pojkarnas omklädningsrum var nämligen i en korridor, som alla gick igenom. Duschen var i samma korridor, med ett duschdraperi som inte täckte hela duschutrymmet. Flickorna hade däremot ett eget rum att byta om i, likaså duschar i det rummet. Jag kände mig alltid smått kränkt över att behöva duscha och byta om i en jäkla korridor. Jag vet inte riktigt om det är tillåtet att ha det på ett sådant vis. Jag vet inte om de idag har ändrat på upplägget, men när jag var mellan 16-18 år eller något, så var det inte fixat. Det är faktiskt inte ett dugg okej. Varför skall pojkar behöva byta om i en jäkla korridor? Jag tror bestämt jag är ärrad för resten av livet genom den här upplevelsen. Jag tror det var ett av skälen till att jag inte trivdes att ha gymnastik i skolan. Jag förknippade det med att folk som inte hörde hemma i omklädningsrummet sprang igenom det titt som tätt, för att de helt enkelt behövde gå där för att komma till sina lektionssalar. Jag borde faktiskt skriva en tjock och argsint bok om hur förvriden min syn på världen kring mig blivit utav att fått uppleva det i min uppväxt. Jag borde verkligen ha ett starkt förakt mot hur orättvist världen behandlar oss män, och hur mycket som kvinnorna får som inte vi får. Jag ser inte varför kvinnors privatliv är mer värda än mäns. Nej, det är fan skamligt att få det inbankat så tidigt i sin skalle; att det kvinnliga könet förtjänar ett omklädningsrum mer än det manliga könet gör. Skamligt!<br />
<hr />
<br />
Månadens bus stod fan personalen på Coop i Broby för. Då de möblerat med en glipa mellan två hyllor som är så där frestande att ta sig genom, fastän man som vuxen människa inte kommer lyckas ta sig genom. Barn kommer genast att rusa in där, medan deras föräldrar måste gå runt. De har nu haft det möblerat så ett tag, och jag är övertygad att det bara är för att jäklas. <br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://photos-g.ak.instagram.com/hphotos-ak-prn/10011178_231591803704046_2059832405_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="http://photos-g.ak.instagram.com/hphotos-ak-prn/10011178_231591803704046_2059832405_n.jpg" height="320" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Även Självmords-Mathias och Vandal-Adam har busat. De fäste <a href="https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcR_egwFJtLaehlixxPnEL0iMiDt_n4Xf6MfthkKQqyis4BFUYWTs3iWwA" target="_blank">googly-ögon</a> på min väska. Så när jag satt på bussen hem och slängde ett öga på min väska, slängde den ett par ögon tillbaka på mig. Det var Vandal-Adam som hade varit i farten, och han var givetvis förbaskat stolt över sin gärning. Självmords-Mathias var också jätte stolt över sitt bus, då han hade satt ögon på min dricksflaska. Fast de hade trillat av innan jag fick syn på dem. Så han misslyckades grovt med sitt bus, och fick ännu ett skäl till att vilja ta sitt eget liv. </div>
Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-63148883851691327732014-03-29T18:59:00.001+01:002014-03-29T19:04:52.746+01:00Grävlingar som blåser löv.När jag idag skulle kika igenom anteckningar inför dagens inlägg i den här bloggen fann jag några gamla anteckningar som jag så klart inte förstår mig på när jag nu läser dem. Ett exempel är "deo -spraya mjöl". Vet inte riktigt varför man skulle få för sig att göra det, eller varför jag har skrivit ner det. Kan hända att det bara är något jag tyckte det lät som att någon sa, och därefter skrev ner det. Jag har faktiskt inte någon aning.<br />
Något jag dock vet något om att att det vore mer praktiskt att köpa prostituerade på badstränder. På gator har de vanligen mer kläder på sig än vad de har på stränder, vilket gör att falsk marknadsföring är vanligare, inom prostitution, på gatorna än på stränderna. Alltså är det ett tips för alla torskar inför sommaren. Köp era ligg på badstranden, då vet ni mer vad ni får.<br />
<hr />
<br />
När jag bläddrar vidare i dessa anteckningar finner jag notiser från dagen då jag låtsades att jag inte kunde prata i skolan. Jag hade istället med mig en visselpipa och ett anteckningsblock att kommunicera med. Här följer anteckningarna från ena lektionen jag deltog i under den dagen:<br />
"Fridas fel!"<br />
"Härlig muspekare"<br />
"Rumpa!"<br />
"Datorn låter mer än filmen"<br />
"Ärlighet varar längst"<br />
"KORT"<br />
"Korrekt musik till 1700-tal"<br />
"Hon i gult såg hemsk ut"<br />
"Vad sysslar datorn med? Den låter mer än ett modem från 90-talet"<br />
"Stor rumpa!"<br />
"Latin"<br />
"Party!"<br />
"(Knulla som kaniner)"<br />
"Publik?"<br />
"Är detta typiskt för 1700-tal, eller är det typiskt för Frankrike?"<br />
"Skank"<br />
"Jag vill ha apor"<br />
"Påklätt bad?" <br />
"Mops tillbaka?"<br />
"Bra förklädnad!"<br />
"Jävla Frida!"<br />
"Rengjorde hon skivan?"<br />
"Låt dem äta kakor"<br />
"Varför ligger min tavla där?"<br />
"Har den inte fått tillräckligt med fart?"<br />
"Wannabe trappa"<br />
"Jag har inte sett en enda apa än"<br />
"Är det en afrikan?"<br />
"Hon slapp vara gravid så länge"<br />
"GET!"<br />
"Lamm!"<br />
"Fortfarande inte lika utdragen som The Hobbit"<br />
"Han tog nog inget direkt flyg"<br />
"Kom ingen rök från pipan"<br />
Jag antar att vi såg på någon film under den lektionen. Som sagt, det här var ganska gamla anteckningar. Det sista som skrev i anteckningsblocket den dagen var:<br />
"Jag blev precis sugen på frusen yoghurt... hur smakar frusen yoghurt? Beror kanske på vilken yoghurt smak? Jordgubbsyoghurt smakar möjligen jordgubb? Är det lite som en slags sur glass?<br />
Jag sätter en trea som avslutning på den här diskussionen."<br />
<hr />
<br />
Den här morgonen släppte grannen på östra sidan (har ingen aning om det är öst eller ej, jag brukar hitta på åt vilka håll vädertecknen befinner sig utefter vad som jag får för mig att vräka ur mig) släppte ut sina småhundar att skälla på gräset klockan fem. Antagligen så skällde de på golvet när de var inne, och ägarna ville sova lite till, så de tyckte det var en bra idé att de väckte grannarna istället. Med andra ord vaknade jag i alla fall i tid för att sätta mig på ett tåg som tog mig härifrån.<br />
När jag sedan kom hem igen så möttes jag av ett kaos i mitt hem. Den enda logiska förklaringen jag kom på var att något jagat in ett skadat rådjur i mitt kompakta hem med en lövblås. Man har sedan jagat det stackars rådjuret runt, runt i mitt lilla hem med lövblåsen. Blod och förstörelse så långt mitt öga kunde skåda. Jag hade dock inte mina glasögon på mig, så jag såg inte så långt, det kan jag erkänna. Jag kan också erkänna att jag överdriver händelsen en hel del. Men tanken på att jag kanske välte skålen när hundarna väckte mig klockan fem, finns inte i mitt tankeförlopp. Dock finns rådjuret och lövblåsen där. Alltså är det nog så.<br />
På tal om djur så funderar både jag och <a href="https://www.facebook.com/mathias.henriksson?fref=ts" target="_blank">Självmords-Mathias</a> på att gå ut i skogen för att leta upp vars en vildsint <a href="http://2.bp.blogspot.com/_ZI_FLV9YKBU/TFshvNOsLTI/AAAAAAAAAM8/s2SxXQHVJnE/s1600/Badger-cull-challenge-rej-001.jpg" target="_blank">grävling</a> att tvinga hem. Jag vill gärna att min ska ha någon farlig sjukdom som gör den extra ilsk och farlig. Gärna någon form av zombie-virus. Det är idealt. Jag hade sedan tänkt att gå ut med den i koppel. Jag är väl medveten om att jag alltid bör ha en hållbar pinne att mota bort den från mig själv, så den inte attackerar mig. Stort sett enda skälet till att göra detta; är för att slippa stå i köer.<br />
<hr />
<br />
Månadens bus har består av ett återkommande skämt jag utsätter Cyniker-Robin för. Varje dag vi har Engelska ihop så har han med sig en frukt och en oöppnad Loka flaska. Så när jag ser en öppning i hans försvar ger jag flaskan en lavett, så den flyger in i väggen. Vilket i sin tur resulterar att han inte kan öppna den som planerat, utan att den sprutar åt alla håll. Han har nu börjat vaka över sina Loka-flaskor med hökögon. Men skam den som ger sig. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-64350106834541799322014-02-28T18:31:00.003+01:002014-02-28T18:32:06.643+01:00Fläckar av KorvNär jag satt på bussen senast kände jag mig tvungen att sucka ganska högt. Så högt att flertal personer stirrade rakt på mig faktiskt. En dels blickar dröjde kvar, som om de förväntade sig ett svar från mig, på varför jag hade suckat så högt. Fast deras frågande blickar fick inget svar från mig.<br />
Bussen var knökfull, det var därför jag avlade den djupa högljudda sucken. Till råga på det så hade jag haft sönder mina hörlurar, och kunde enbart lyssna på min musik genom att förarga min omgivning. Även om det var ett lockande alternativ så valde jag att inget göra det, i alla fall inte den här gången. Delvis för att den äldre kvinnan som satt intill mig skrämde mig en aning, och jag ville därför inte locka till mig hennes uppmärksamhet mer än nödvändigt. Som det var nu slapp jag att hon kastade förälskade blickat åt mitt håll medan hon satt med sin fejk-läderväska skrämmande nära sitt ansikte medan hon till och från slickade på dess fläckar. Fläckar, som den asiatiska fabriken som tillverkad väskan inte placerat på den. Då hon höll väskan så nära sitt ansikte kunde jag inte direkt utskilja ifall det var hennes andedräkt eller fläckarna som avgav den mystiska odören som hängde tungt över de platserna närmst henne. Hur det än befann sig så hade jag ganska svårt att koppla av under bussresan, fast jag avlade ingen mer djup suck förrän jag hade stigit av bussen.<br />
<br />
<span style="font-size: xx-small;">Det kanske bör nämnas att det inte är jag personligen som var med om den här bussresan, utan att jag bara valde att berätta någon annans busshistoria, sett från min synvinkel. Den är sann, men inte min egen. Ifall någon skulle undra. </span><br />
<hr />
<br />
I andra nyheter har jag börjat fundera på att byta efternamn till <b>Korv</b>. Jag tror det hade sett fint ut på mitt pass, Saftan <b>Korv</b>. Sorgligt nog har jag faktiskt inget pass. Det säger lite om hur lite jag är ute och reser. Det är en av de sakerna jag ångrar mest i mitt liv (<i>än så länge</i>). Det och att jag aldrig byggt en trädkoja. Fast det vet ju de som följer min blogg redan om. Jag har fortfarande inte byggt någon trädkoja sedan jag sist tog upp det. Det är faktiskt så att jag är ganska bra på att skjuta upp saker och ting. Ifall någon känner sig manad att ta tag i projektet så får de gärna göra det, ring mig och säg till mig att vi ta med fasiken skall bygga en trädkoja. Eller rent av ut och resa någonstans. Fast om ni kommer med förslag om någon ödemark kan det hända att jag tror ni planerar att mörda mig istället, med det sagt så är det ingen omöjlighet att jag ändå följer med på det. Livet ska vara ett äventyr.<br />
Hade jag hetat <b>Korv</b> i efternamn hade jag börjat sälja pålägg tror jag. På tub. Vem hade inte velat köpa <b>Korv</b> på tub? Givetvis skulle det enbart stå <b>Korv</b>, för att jag hetat <b>Korv</b>, det skulle givetvis inte vara korv i tuben. Många hade kanske trott det dock. Egentligen skulle det bara varit kaviar.<br />
Jag antar att ifall jag genomför den planen, så kan det räknas som månadens bus, den månaden då det görs i alla fall. Vilket såklart för in mig på månadens bus.<br />
Jag blev indragen på Bånken (<i>ett uteställe i Kristianstad för dem som flaxar på lemmar till någon form av musik</i>) förra helgen. Väl där så dansade jag inte. Det är allt. Med andra ord, jag har inte varit busig den här månaden. Alltså, för ni som läser detta gärna skicka in någon ni gjort istället.<br />
<br />Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-63306651254628186492014-02-13T19:10:00.002+01:002014-02-13T19:10:15.351+01:00Saftan berättar gamla vitsar, iförd clownnäsa. Del 4<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/f-agsQ83l6Y?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
En kort dålig en.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-1367662980647414742014-01-31T14:54:00.004+01:002014-01-31T14:54:51.870+01:00Kalla U-länderUnder denna månad har jag har diskussion kring hur många u-länder är kalla. Ska vi räkna de lägre stående industriländerna så blir det några stycken. Fast faktum är ju att även om de är lägre stående, och inte så långt komna än, så är de likväl industriländer. Alltså är det väldigt få u-länder som befinner sig där de kalla klimaten befinner sig. Med andra ord är u-länder i regel varma länder. Kan det då vara så att detta faktum är en slump, eller hör klimatet och länders utveckling ihop?<br />
Möjligen är det så att det är värmen som gör invånarna ganska slöa, och därmed oförmögna att utveckla sitt land i samma takt som andra länder utvecklat? Då borde vi kanske ställa oss frågan om vi gör rätt i att skicka kläder till dessa länder. Med kläderna vi skickar dem bli de enbart ännu varmare, och latare? Kan det vara så att våra kläd-bidrag till dessa länder är en av faktorerna kring att de inte utvecklas i den takt vi anser normal? Borde vi inte skicka dem kepsar och solglasögon istället? Så att de lättare handskas med den jobbiga solen? Kanske lite solkräm och energidryck?<br />
Jag talade även med en kvinna för ett tag sedan som beskrev sig själv som deprimerad, fast att hon inte ville ha hjälp med det, för hon hade blivit van, och då behövde man inte hjälp. Med den logiken kan vi även sluta skicka mat till u-länder, då de redan är vana vid att äta lite, så de behöver ändå inte den maten vi skickar. Det hela låter väldigt pragmatiskt, och vem är väl jag att gå emot något som bidrar till att kraven sänks? Fast nu är det kanske så att u-länder helt enkelt är vana vid att vara u-länder, och därför är det okej att de förblir u-länder? Vi andra är ju även vana vid att de är u-länder, så det vore kanske fel för våran del också? Varför äventyra något överhuvudtaget? Åt helvete med all utveckling! Allt blir nog bättre om vi håller en rutin och aldrig går någonstans vi icke varit förut. Nu känner jag att jag börjar spåra ut och min irritation gör sig påmind.<br />
Det är nämligen så att jag känt mig ganska irriterad på senaste tiden. Tidigare idag kom jag på mig själv att bli irriterad inne på Coop, då en äldre man som stod före mig i kassan tog oerhört lång tid på sig att betala. Jag skällde på honom i mitt huvud, då han hade problem att veta hur man genomförde en vanlig betalkorts-betalning. Någon som jag anser man ska ha lärt sig efter ett par gånger. Jag undrade ifall han aldrig handlat tidigare och trampade allt otåligare på samma plats medan jag väntade. Det tog ett bra tag innan jag insåg att mannen jag irriterade mig på var blind, och därför tog lite längre tid på sig vid kassan än vad jag ansåg vara normalt. Jag svor då lite smått för mig själv över att jag inte hade ställt mig i kön till den andra kassan som var öppen istället. <br />
Kanske är det helt enkelt så att jag rent av är en dålig människa? Möjligen är det därför jag inte skickar några solglasögon till u-länder? Eller så är jag inte en dålig människa, kanske är jag helt enkelt bara en vanlig människa?<br />
<hr />
<br />
Vidare till viktigare frågor. Hur många geléråttor kan man få plats med i sin rumpa innan man får känslan av att det är för trångt? Frågan hänvisar till normalstora geléråttor, och inte de där stora man kan vinna på lotto <i>osv</i>. Jag har personligen inget konkret svar. Jag har inte testat på mig själv, men ifall någon har testat, får de gärna bidra med sitt svar. Givetvis är jag medveten om att svaret varierar från person till person, och att man borde ordna en ganska stor testgrupp för att komma fram till ett medelantal, men jag är ganska lat, och kan därför nöja mig med att någon enstaka svarar på frågan och utgå från att det svaret är ett form av medel antal.<br />
<hr />
<br />
En annan fråga är om man i motsats till ordet update, kan säga downdate. När man alltså, till exempel, vill gå tillbaka till en version av ett program än den versionen man för tillfället har installerat. Eller ses downdate bara som en dålig version av en update. Möjligen är det bara så att en downdate bara är en dejt med en person som har downs-syndrom? Personligen har jag aldrig varit på en downsdate, vad jag vet. Jag har dock på sätt och vis gjort en downdate av program på datorn. Har ni gjort/varit på downdate på senaste tiden (om någonsin)? <br />
<hr />
<br />
Månadens bus var ganska klent. Jag bestämde mig en dag för att avsluta alla meningar jag skrev med ett frågetecken. En del jag pratade med över internet den dagen verkade bli lite irriterande. Jag fann det ganska underhållande. För att ni läsare här ska förstå lite hur det ser ut om man avslutar varje mening med ett frågetecken (även om det egentligen inte är en fråga), tänkte jag skriva ett litet stycke här då jag brukar metoden:<br />
<br />
<i>Idag skulle jag berätta lite vad jag hade för slags fritidsintressen på engelskan? Så jag berättade gladeligen lite om hur min fritid ser ut? Jag gillar genitalier och våld? Gärna kombinerat? Sedan gillar jag även frukostflingor? Ibland hoppar jag alla annan form av föda? Som mest har jag levt på frukostflingor i fjorton dagar i sträck? Dock var det en lögn? Jag avskyr att utföra våld mot genitalier? Jag är väldigt öm mot mina genitalier? Ibland kan jag sitta och bara klappa dem ömt och viska kärleksfulla ord till dem i flera timmar? Detta sker oftast när jag åker kommunalt? En gång började en gammal man som att intill mig på bussen att härma mig? Det var en obekväm situation? Sedan dess brukar jag mest göra det när jag åker tåg?</i>Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-60672643680018272922014-01-26T22:28:00.001+01:002014-01-26T22:28:49.632+01:00Saftan berättar gamla vitsar, iförd clownnäsa. Del 3<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/h9HxIv9yxr4?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
Kom ihåg att skrika lite mer denna gång. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-86035087870175043032014-01-18T09:51:00.004+01:002014-01-18T09:51:55.191+01:00Saftan berättar gamla vitsar, iförd clownnäsa. Del 2<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/XQvrtFFvR2Q?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
Samma sak här som förra, då de spelades in samtidigt. Ska bättra mig på skrik & vrål-fronten, jag lovar.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-22489569519856397232014-01-13T07:14:00.002+01:002014-01-13T07:14:31.894+01:00Saftan berättar gamla vitsar, iförd clownnäsa. Del 1<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/spSJtL0d5y4?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
Tänkte införa en ny liten hörna här. Tanken är att det ska komma flera olika sorters "vblog" inlägg från mig. Gamla-vitsar-biten är bara en del av vad som är tänk skall komma. Jag hoppas ni läsare uppskattar det hela. Dock ber jag om ursäkt för de två första delarna redan nu. Tanken med Skrik & Vrål produktioner är ju egentligen att de skall innehålla skrik och vrål, vilket jag missade. <i>Jag skyller på alkoholen. </i>Skall försöka bättra mig på den fronten, för eran underhållnings skull.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-49123115892960169772013-12-30T20:49:00.003+01:002013-12-30T21:06:46.465+01:00Pitt & Bajs-pizzaJag har en kamrat, vars namn är <b>Farliga Frida</b>, hon jobbar extra på en pizzeria. På den pizzerian har hon fått en egen pizza namngiven efter sig. Hon har även bestämt vad som ska vara på den. Pizzan heter Farliga Frida, precis som hon själv. Om jag jobbade extra på en pizzeria och fick bestämma egen pizza, hade den fått heta <i>Pitt & Bajs-pizza</i>, oavsett vad jag hade bestämt mig för att ha på den. Jag är osäker på om den hade varit bra för pizzerians försäljning, men en del saker är värda att offra för att jag ska få lov att känna mig underhållen anser jag. Det är kanske tur att Farliga Frida jobbar på pizzerian istället för mig. Ifall jag hade arbetat där hade den nog gått under. Jag är inte pizza-bagar-material. Jag kan faktiskt erkänna det. <br />
Jag hade nog även anordnat andra aktiviteter på pizzerian, då deras försäljning minskat på grund av min pizza. Som en fin gärning, så att ägaren inte går för mycket i back för min underhållningsskull. Man kan liksom hyra ut delar av lokalen. Jag hade nog hyrt ut platserna längst in åt <i>A.M:s stödgrup</i>p. A.M står för <i>anonyma masturberare</i>. Stödgruppen är för dem som helt enkelt bara vill ha någon som håller dem i handen när de tar sig genom sitt beroende<b><i></i></b>... så att säga.<br />
<hr />
<br />
Månadens bus stod vem det än var som hade stulit sätet jag brukar sitta på i bussen när jag skulle sätta mig. Jag var så van att sätta mig där att jag kastade mig ner och fann till min upprördhet att sätet var borta. Det var en obehaglig bussresa. Fast trots att den var obehaglig kunde jag inte sluta sitta och sniffa åt personen i fråga som hade kommit på ett sådant rackartyg till bus. Det påminde mig lite om min vanliga rutin på bibliotek. Vi vet klassikern: man lånar en bok. Man tar hem boken. Man bläddrar genom boken. Man river ut en sida ur boken. Man limmar fast sidan över en annan sida i boken. Man lämnar tillbaka boken. Klassikern.<br />
<hr />
<br />
I övrigt måste jag erkänna att jag förlagt alla mina anteckningar som skulle med i månadens inlägg, så jag ska försöka finna dem till nästa månad istället. Hoppas ni har överseende med det.<br />
För att kompensera för det önskar jag väl er ett gott nytt år eller något sådant. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-42475383677045364932013-11-27T20:19:00.003+01:002013-11-27T21:07:27.304+01:00Bleka mördare/finkel-begravningarJag har känt mig aningen fattig senaste tiden, eller alltid kanske jag borde erkänna. Detta har fått mig på att fundera på att fälla upp paraplyer inomhus, i hopp om att få ärva från någon rik släkting. (Ifall folk inte kopplar här, så är det en gammal skrockfylld sak, att ifall man fäller upp sitt paraply inomhus kommer någon i ens släkt att dö inom snart framtid.)<br />
Hela idén faller dock på det faktumet att jag inte har någon rik släkting, i alla fall ingen jag vet om. Så det är nog lika bra att strunta i hela den planen. <br />
Fast om det skulle genomföras och lyckas, så hade jag nog inte nämnt något om det hela på begravningen. På tal om begravningar så anser jag att finkel faktiskt borde vara sorgens dryck, rent officiellt. Det går fan inte att vara lycklig och dricka finkel, chansar jag på. Jag har aldrig försökt dricka finkel och vara glad, det bör jag erkänna. Faktum är att jag brukar undvika att dricka finkel helt och hållet. Jag skyller det på att jag inte är så sorgsen av mig. <br />
Fast om jag höll i en begravning, skulle jag ta med fasiken enbart servera finkel som dryck till besökarna, så att stämningen hölls på en sorgsen och miserabel nivå. Med detta sagt menar jag alltså på att jag önskar att de som får för sig att dyka upp på min begravning (om jag någonsin får någon), enbart skall bli serverade finkel. Hade faktiskt funnit det lite småkul ifall någon druckit sig blind på min begravning. Det skall stå med i mitt testamente, antar jag.<br />
<br />
<hr />
<br />
När jag väntade på min buss hem, för ett tag sedan, så gav Richard mig lite skräp som han tydligen inte ville ha kvar. Jag tog artigt emot det, för jag är en väldigt artig individ. Sedan gav jag lika artigt bort det till den okända personen framför mig genom att parkera skräpet i hans öppna väska. Han såg ut som en person som skulle uppskatta att ha lite extra saker i sin väska, tyckte jag. I alla fall såg hans nacke ut att tillhöra en sådan person, för hans ansikte såg jag aldrig direkt. Jag antar att det var månadens bus. Så ett ganska lindrigt bus den här gången, anser jag. <br />
När jag sedan hade åkt på bussen en bit kom det på nytt folk. Någon av dessa nya medpassagerare drog med sig en stark doft av blekmedel. Min första instinktiva tanke var att personen i fråga nog precis lämnat en brottsplats. Jag gissade uppmuntrat på mord. Sedan började jag fundera på ifall personen var den som utfört dådet, eller om det möjligen var en utredare som blekmedelsdoften oturligt nog fastnat på när hen utrett brottsplatsen. Sen insåg jag att utredaren nog inte skulle åka buss från brottsplatsen. Med andra ord var det utan tvekan mördaren jag åkte buss med. Min puls ökade lite, jag kände genast att jag lever ett ganska äventyrligt liv. Jag satte mig rakt i ryggen och skådade ut över mina medpassagerare, i hopp om att få se mördaren. Dock kunde jag inte med bestämdhet lista ut vem av dem jag åkte med som blekmedelsdoften satt fast på. Mitt luktsinne har aldrig varit lika bra som Von Ankas doftsinne för att finna guld. Jag satte mig nedstämt, likt en säck potatis, i mitt säte igen. Lite besviken på att äventyren förmodligen skulle ta slut här. Jag var väldigt besviken när jag klev av bussen. När jag sedan kom hem slogs jag av tanken att det kanske helt enkelt var en städtant som hade använt blekmedel när hon arbetat, och att det var därför det doftade blekningsmedel på bussen. Givetvis skakade jag bort den tanken från mitt sinne lika snabbt som den dykt upp. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-82183380314454082972013-11-07T13:18:00.004+01:002013-11-07T13:18:45.826+01:00Oktober busetEfter viss eftertanke måste jag nog erkänn att jag inte stod för förra månadens <i>busighet.</i><br />
Förra månadens bus stod nog faktiskt <b><i>Richard</i></b> för när han gav bort en ljusstake jag gjort till några barn utan att fråga mig om det var okej först. Väl spelat Richard, väl spelat.<br />
<br />
<span style="font-size: xx-small;"><i>Detta var alltså bara ett tillägg till förra månadens inlägg, och därmed inte ett riktigt inlägg. </i></span>Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-50453892024372468322013-10-26T10:22:00.001+02:002013-10-26T10:22:46.307+02:00DuschsnaskFörra helgen fann jag något som liknade en ostbåge i duschen. Jag är inte hundra procent säker på att det var en ostbåge. Den var våt och hade förlorat lite av sin fina form. Jag har ingen aning om hur en ostbåge letat sig in i duschen, eller hur länge den faktiskt legat där och dragit åt sig vattnet. Om jag hade vetat det kanske jag hade vågat konstatera ifall det verkligen var en ostbåge eller inte. Nu bara såg jag på den, ryckte lite på axlarna, och duschade färdigt. Hade jag vetat att den varit färsk, så hade jag ju vågat smaka så jag vetat med säkerhet om det faktiskt var en ostbåge, men nu vågade jag inte. <br />
Dock ställde jag mig frågan om hur den faktiskt hamnat där. Hade jag fått med mig den in mellan mina tår? När åt jag ens ostbågar senast? Med tanke på hur längesen jag åt det, så borde jag inte vara skyldig till ostbågen i duschen. Kanske någon annan hade haft med sig ostbågar i duschen, som duschsnask. Fast som duschsnask är nog inte ostbågar det bästa valet. De blir så sunkiga av vattnet. Hårda karameller funkar bättre i duschar, samt klubbor. Klubbor är bra duschsnask. Jag borde ha med mig klubbor in i duschen oftare. Hur som helst ska jag i alla fall inte ha med mig ostbågar, de kan man inte ens identifiera efter ett tag.<br />
<hr />
<br />
I övrigt har jag funderat på vad den stora skillnaden mellan botox och limstift är. I viss mån kan limstift hålla tillbaka ens rynkor. Man skall bara lära sig hantera limstiftet mästerligt, sen kan man se ung ut på nytt. Ifall man inte lyckas att limstifta sina rynkor till obefintliga på vanligt vis kan man använda det mer som botox, injektera det. När jag pratat med andra om det, har de sagt att man nog blir lite stel i ansiktet av det, fast det blir man ju även av botox. Kan det vara så att botox rent av består av limstift? Det är en konspiration? Han de ljugit för oss bara för att limstift låter billigare? Det är viktiga frågor att ställa sig själv. En annan viktig fråga är vem som skall testa skillnaden. <br />
<br />
<hr />
När man tänker på limstift så kommer jag genast in på skor, för vem har inte försökt laga sina favoritskor med limstift när man var liten. Jag blev alltid så besviken när det inte höll. Sen planterade min mor blommor i skorna för att få mig att sluta använda dem.<br />
En uppfinning som redan borde finnas är termos-skor. Det verkar bara så logiskt i mitt huvud. En termos, som man även kan använda som sko. Jag ser bara fördelar med denna uppfinning. En bra termos håller temperaturen, vilket innebär att när det är kallt ute, så värmer du samtidigt dina fötter. På sommaren kan du även kyla ner dem med kallt innehåll i din termos. En annan fördel är ju att de är lätta att bära med sig, man har liksom dem på fötterna, lättare kan det knappt bli. Lite extra vikt på fötterna innebär bara att man tränar benen mer, vilket ju är hälsosamt. Sedan kan det även bli så att ens fötter ser större ut, och vi vet ju alla vad det indikerar på. Alltså enbart fördelar, så frågan är ju bara varför i helskotta ingen har konstruerat ett par termos-skor än för. Sätt igång och skapa för bövelen.<br />
<hr />
<br />
Jag måste dock erkänn att jag just nu är ganska disträ och kan inte komma på vad månadens bus var riktigt. Jag får helt enkelt försöka återkomma gällande det. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-62811277870972148712013-09-18T13:59:00.000+02:002013-09-18T14:16:20.706+02:00Förändringar... för att glädja mig, inte er<br />
När jag skulle kliva på bussen hem idag så drevs jag bakåt från dörröppningen av stanken av lycka och förfall. Sedan såg jag även blodfärgade fläckar från plågsamt långa toalettbesök pyntade herren som stanken emigrerade från. Jag tog då ytterligare två steg bakåt, lät den goda herren ta sin tid innan jag gick ombord på bussen. Jag såg även till att sitta långt bort från herren. Han satte sig längst fram i bussen, så att alla som hade turen att kliva ombord skulle kunna känna hans vildsinta doft. Jag var noga med att hålla andan tills jag kommit en bit bak i bussen. <br />
<hr />
I övrigt har det varit sommar. Det firade jag med att ta sommarlov. Midsommar firades i ett tält. Vi var duktiga och la alla våra pantburkar i en papperskasse. När vi sedan somnade in och så småningom vaknat, så hade någon oförskämd sate stulit våra kasse. Kvar låg alla tomma burkar utspridda över gräsmattan. Till en början var vi förargade, sedan blev vi förundrande. Vi bestämde att vi borde leka detektiver och ta tag i mysteriet om vem som kunde ha stulit våran pappkasse. Fast vi fastställde sedan att vi nog var aningen för bakfulla för att genomföra ett sådant stordåd. <br />
<br />
Under sommarens gång har jag även hunnit med att bli utburen av två vakter från <i>Harry’s bar</i> i Hässleholm. Fast det var okej, för jag var välkommen tillbaka en annan dag, sa de. Det tyckte jag var snällt. Alltid trevligt att slippa behöva gå ut på egen hand, utan istället bli buren ut, speciellt när man varit en duktig barsökare och inte bråkat med en enda person på stället. Ibland undrar jag om man ska börja bråka mer på olika ställen, i alla fall de platser som man ändå blir behandlad som en bråkstake utan att agera som det. Så de får några legitima skäl till det helt enkelt. <br />
<hr />
Jag har även under denna långa frånvaro bestämt mig för att inte försöka fortsätta med att göra nya inlägg här varje vecka. Det började kännas som om jag pressade ur mig saker och det blev inte kul på samma vis för mig att göra det längre. Jag antar att det var därför som pausen blev så lång som den blev. Istället kommer jag sträva efter att uppdatera bloggen varje månad. Hur många inlägg som kommer under en månad kan variera, ibland ett, ibland tre, eller rent av fem, vem vet. Ni får helt enkelt hålla koll här, eller på <a href="http://saftan.se/">Saftan.se</a> för att hålla er uppdatera.<br />
Det kommer även vara smått främjande för själva <i>månadens bus</i>-partiet av bloggen. Tävlingarna gällande <i>ansikstvåldtäkter</i> på Facebbok samt olika bus är fortfarande aktiva.Klicka på tävlingsfliken för mer info gällande dem. <br />
<hr />
För ett tag sedan hade jag ett samtal om att odla en ek inom sig själv. Jag vet inte riktigt hur samtalet började. Om det möjligen handlade om kraftig benstomme, kanske? Från benstomme till trädstomme är hoppet inte så långt. Så vi diskuterade kring att föra in ett ekollon i ändtarmen. Gödsel är ju typ avföring ändå, så sen gäller det ju bara att vattna det, samt att se till att trädet växer åt rätt håll. Det största skälet till att göra en sådan här sak borde vara att få en fräck röntgenbild av läkarna som man kan rama in och ha på väggen ovanför vardagssoffan. När man sedan blir gammal och får barnbarn, så kommer de garanterat att vara imponerade av tavlan. <br />
<hr />
<b>Månadens bus</b><br />
<br />
Under sommaren hade<i> Farliga Frida</i> och <i>Koma </i>inflyttningsfest. Det firade jag genom att besöka deras fest och gömma deras toalettlock i en garderob. Dock skvallrade <i>Stalker nr 2 </i>på mig, så buset förstördes lite smått. Därför var jag tvungen att även besöka <i>Herr Lindman</i> när han fyllde år. Jag hade glömt använda min egen deodorant innan jag drog hemifrån. Så jag busade till det och lånade hans utan att säga något till honom. Det var i övrigt en ganska jobbig fest då där sprang runt ett barn ett bra tag som högg mig flertal gånger med sitt trädsvärd. Jag fann ingen ro att dricka min alkohol. Till sist bet jag barnet i huvudet och sa att han nu blivit en zombie i min zombiearmé. Sen sprang han runt och skrek att han var en zombie till alla andra på festen istället. En stämningshöjare. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-67233207104786969382013-03-05T14:15:00.004+01:002013-03-05T14:15:50.016+01:00Busigt tystJag har varit lite avslagen på senaste tiden. Det har påverkat mina uppdateringar på denna blogg, och det ber jag om ursäkt för. Jag har dock inte varit inaktiv utav mig, jag har bara inte varit aktiv just här. Nog om det.<br />
<hr />
<b>Månadens bus</b><br />
Under denna tisdag bestämde jag mig för att vara lite busig. Jag påbörjade mitt bus redan på morgonen genom att väsa när jag talade med min katt. Det fungerade lite som en slags uppvärmning. Efter det så borstade jag tänderna som vanligt och rakade mig. Det gick okej. Sedan såg jag till att ha med mig en visselpipa när jag fick till bussen. Som vanligt hade jag såklart även ett litet block och en penna med mig.<br />
Jag kom elegant in genom dörren till första lektionen precis när den började. Jag satte mig bredvid Sanne och hon hälsade artigt. Jag nickade till svar. Sedan tog jag upp mitt lilla block och pennan jag hade valt ut för tillfället. Jag skrev på pappret och visade för henne. Det stod på engelska, men hon verkade förstå. Jag hade skrivit att jag inte hade någon röst idag. Jag skrev sedan till att jag ansåg det vara tråkigt att nicka samt att skaka på huvudet, därför hade jag tagit med mig en visselpipa istället. Ett pip för ja/jo, två pip för nej, tre pip för nja/kanske/relativt.<br />
Första två lektionerna såg vi bara på film. Så jag bara antecknade lite små kommentarer till handlingen på filmen som Sanne och Frida (den långe) såg. Allt medan jag inte sa ett ord.<br />
Jag hade dock efter filmtittandet två timmar filosofi att se fram emot. Dessa blev mer intressanta. Jag visade genast lappen för Helené (läraren), där jag hade skrivit om att jag saknade röst och att jag hade min visselpipa till hjälp. Dock glömde jag oftast min visselpipa, jag pep bara till några få gånger under lektionen. Fast jag var mer aktiv i diskussionerna genom anteckningar på mitt block som Helené sedan läste upp högt för alla så att jag var delaktiv i samtalen vi hade. Jag måste nog säga att jag var en av de mest aktiva i diskussionerna på detta vis trots allt.<br />
På bussen hem från skolan efter mina fyra timmar i skolan så började två unga pojkar prata med mig. jag besvarade dem med pip från min visselpipa och en del anteckningar. <br />
Så om man räknar med bussresa, tur-och-retur, så sa jag alltså inte ett ord på fem timmar. Enbart för att jag tyckte det kunde vara underhållande att lura i alla jag träffade att jag inte kunde prata. Det var det.<br />
<i>Här har ni några bilder från det hela.</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://4.bp.blogspot.com/-l_n5wNH_lDk/UTXvSkw5beI/AAAAAAAAAmk/CN2RCPy8YXc/s1600/SAM_1615.JPG" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://4.bp.blogspot.com/-l_n5wNH_lDk/UTXvSkw5beI/AAAAAAAAAmk/CN2RCPy8YXc/s200/SAM_1615.JPG" width="150" /></a><a href="http://1.bp.blogspot.com/-EKyJgUruAkA/UTXvSa2QfKI/AAAAAAAAAmg/SVfxjU9WgVs/s1600/SAM_1618.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://1.bp.blogspot.com/-EKyJgUruAkA/UTXvSa2QfKI/AAAAAAAAAmg/SVfxjU9WgVs/s200/SAM_1618.JPG" width="150" /></a><a href="http://2.bp.blogspot.com/-Emi2mFgU64U/UTXvTVIpPoI/AAAAAAAAAms/78w97gYs8BM/s1600/SAM_1612.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="http://2.bp.blogspot.com/-Emi2mFgU64U/UTXvTVIpPoI/AAAAAAAAAms/78w97gYs8BM/s200/SAM_1612.JPG" width="150" /></a></div>
<br />
<hr />
Hur man umgås med barn:<br />
Tips 1. Med kniv.<br />
Tips 2. Rohypnol.<br />
<hr />
I övrigt fick Tessan en ny pojkvän i helgen medan hon låg och sov.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-40057514287432493422013-02-18T12:29:00.002+01:002013-02-18T12:29:35.506+01:00I brist på annatMin tidsuppfattning har tydligen varit helt avstängd senaste tiden. Ännu en gång glömde jag bort en veckas inlägg. Det kanske var för allas väl dock, då jag inte haft en aning om vad jag tänkt skriva om. Antagligen hade det blivit något liknande dagens inlägg, då jag även nu inte har någon aning om vad jag skall nämna här. Har mitt liv verkligen varit så ointressant senaste tiden, eller har jag varit mindre observant? Jag antar att jag bara varit mindre observant på min omgivning. Jag måste skärpa mig med mina anteckningar antar jag.<br />
<hr />
När jag vaknade idag var det kallt. Det var då jag märkte att jag sovit med dörren öppen inatt igen. Denna gången var dörren dock bara på glänt, så det var inte riktigt lika kallt som förra gången. Förra gången var det även väldigt många minus grader ute, vilket det inte är nu direkt, trots att det snöar ännu.<br />
<br />
<hr />
<br />
I min frånvaro av något vettigt att ta upp i dagens inlägg (som om mina inlägg brukar vara vettiga?) så tänkte jag påvisa min oinsatthet inom något diverse ämne. <b>Halal</b>, vad innebär det egentligen? Då jag är hedning så får jag en bild av det att det bara går ut på att man ska låta djuren lida lite extra innan man äter dem. Detta för att? Lär man djuret att frukta Gud och lär man därmed dess ovetande sinne en läxa? Borde det inte gälla grönsaker också? De är ju också en form av organism som borde få känna på Guds vrede? Man borde långsamt skära livet ur dem. Fäller man då även träd med yxa för att det tar längre tid än med en motorsåg?<br />
Jag säger alltså detta pågrund av okunskap från min sida. Jag är hedning och har faktiskt ingen aning om varför Halal-kött ska vara mer riktigt och rätt än det jag vanligen äter. Varför kommer jag brinna i helvetet för den rikliga mängd av griskött jag förtärt? Jag vet att grisen anses som smutsig. Så pass mycket vet jag. Jag vet även en del historier kring varför den anses vara skitig och förbjudits. Vad jag inte förstår är varför bacon är så satans gott. Jag är vek, och jag kan verkligen inte motstå dess kallelse till mitt lustcentra.<br />
Då jag nu känner mig dum och oallmänbildad så rusar jag genast in på <i>Wikipedia</i>, källan till allt modernt vetande. Jag söker på <b>Halal</b>, och kommer fram till att det inte handlar om själva slakten. Utan att ordet i sig vänder sig till vad som är rätt, och att <b>Haram</b> är vad som är fel.<br />
Då jag ännu känner mig som en hedning och okunning, så citerar jag här texten från Wikipedia inom ämnet.<br />
<i><br /></i>
<i>"<b>Halal</b> (حلال, ḥalāl, halaal) är benämningen på vad som är tillåtet inom islam och omfattar allt mänskligt handlande. Motsatsen till halal är haram. I icke-muslimska och/eller icke-arabisktalande länder förknippas termen oftast med reglerna om tillåtna livsmedel.</i><br />
<i>Begreppet halal omfattar alla typer av tillåtna handlingar en människa kan tänkas utföra. Alla handlingar kan kategoriseras som halal, tillåtet, eller haram, förbjudet. Inom halal kan handlingar även delas upp i fyra kategorier.</i><br />
<i>Wajib, eller fard, kallas de handlingar som är en plikt gentemot Gud. Dessa handlingar kan antingen vara fard aini, vilket är plikten för varje enskild muslim att utföra, eller fard kifa´i', vilket är plikt för hela umman (den muslimska gemenskapen). Ett exempel på en enskild plikt är fastan (sawm). Är en plikt fard kifa´i räcker det att en inom umman utför denna, såsom exempelvis jihad.</i><br />
<i>Den andra kategorin av handlingar kallas mandub om omfattar sådant som är förtjänstfullt att göra, men som inte straffas av Gud om det inte utförs. Ett exempel på detta är giftermål, vilket är något gott men inte en religiös plikt.</i><br />
<i>Den tredje kategorin kallas mubah och innebär sådana handlingar som är likgiltiga inför Gud. Dessa handlingar är inte vare sig moraliskt förtjänstfulla eller straffbara, utan neutrala.</i><br />
<i>Den fjärde kategorin kallas makruh och omfattar de handlingar som inte är önskvärda, men inte heller förbjudna av Gud. Dessa handlingar är ingen direkt synd, men betraktas av Gud som frånstötande och kan ge utövaren ”minuspoäng”. Exempel på sådana handlingar är skilsmässa, och abort inom de första 120 dagarna av graviditeten.</i><br />
<i><br /></i>
<i>Begreppet halal förknippas bland annat med reglerna om tillåtna livsmedel. Muslimer har en reglerad livsföring och all mat skall vara halal (tillåten). Förbjuden (haram) mat är bland annat enligt Koranen:</i><br />
<i>'kött av självdöda djur, blod, svinkött och sådant kött som har slaktats i ett annat namn än Guds, samt vidare kött av djur som strypts, kvävts eller dödats genom ett hårt slag eller som fallit utför ett stup eller stångats ihjäl eller rivits av ett rovdjur.'</i><br />
<i>— Koranen (5:3)</i><br />
<i><br /></i>
<i>Kött från djur som inte har slaktats på föreskrivet sätt (medan det var vid liv) är även förbjudet liksom kött från djur som slaktats på hedniska offeraltare. Allt kött måste komma från ett växtätande djur som är slaktat i Guds namn med undantag för om man jagat eller fiskat själv. I extrema situationer, som att man till exempel riskerar att dö av svält, kan dock annars otillåtna livsmedel räknas som halal.</i><br />
<i>Enligt islamisk lag skall slakt av djur följa en föreskriven metod för rituell slakt för att djurets kött skall bli halal.[1][2][3][4] Bland annat så får inte djuret ha fått någon som helst bedövning innan slakten, utan måste vara helt mentalt närvarande när halspulsådern skärs av och djuret tappas på blod.[5] Inom islam kallas traditionell muslimsk slakt dhabh eller dhabiha och på svenska halalslakt eller skäktning."</i><br />
<i><br /></i>
Efter att jag läst detta så reagerar jag smått på <i>makruh. </i>Där sägs det att en sådan gärning kan vara abort inom de första 120 dagarna inte uppmuntras av Gud, så att säga. Nu kan man tolka det på olika vis ifall man inte läst något om det hela tidigare. Min första tanke var nämligen; <i>är det mer tillåtet efter 120 dagar</i>? Fast givetvis är det total förbjud efter de 120 dagarna. Fast formulering Wikipedia känns här fin.<br />
Jag får även känslan av att hur slakten skall genomföras från en början har varit en form av instruktion för att man inte skall förstöra köttet, och att det senare helt enkelt blivit konserverat av konservatism inom religionen. Med andra ord så som det brukar vara med alla religiösa regler och lagar.<br />
Jag känner mig genast mindre okunnig, fast exakt lika mycket (om inte lite mer) hednisk som tidigare. Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-36571011808406191902013-02-10T15:36:00.000+01:002013-02-10T15:36:13.369+01:00BarnvagnsgrillKom precis på att jag totalt glömde bort att skriva något inlägg här förra veckan. Jag ber om ursäkt.<br />
Jag ska försöka åtgärda det med två inlägg under en vecka inom snar framtid. Mer än så säger jag inte om den saken.<br />
<hr />
En fråga jag ställde mig under en lektion för ett tag sedan var; <i>Vad är motsatsen till idé?</i><br />
Är det någon som vet det? Meddela mig gärna om ni vet.<br />
<hr />
Det var på samma lektion då någon råkade nämna att hen växt upp med Jesus Kristus. Det borde logiskt sätt innebära att hen är över 2000 år? Jag ställer mig kritiskt ställd till utlåtandet.<br />
<hr />
När vi skulle börja diskutera om Antika Greklands kultur på en lektion så nämnde de att det var Greklands guldålder. Jag kände mig förvånad, jag trodde de befann sig i sin guldålder<b> nu</b>. Tydligen räknas det inte som en guldålder när man satt hela sitt land i finanskris och röstar in nazisterna i sin regering. När var då Tysklands guldålder?<br />
<hr />
I övrigt funderar jag på att ta patent på Barnvagnsgrillen. En grill som ser ut som en barnvagn. Man byter ut tyget till sånt där eldtolerant tyg som brandmännen använder sig av. Barnvagnen ska givetvis vara i rullbart skick. Det ska se ut som en riktig barnvagn, fast man ska kunna grilla i den.<br />
Kan se kul ut när man går med en barnvagn på en camping, sedan helt plötsligt hiva ner grillkol i den och spruta tändvätska i den för att sedan kasta ner en tändsticka.<br />
Jag ser bara fördelar i denna design.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-17016559624437180222013-01-28T10:36:00.004+01:002013-01-28T10:36:55.897+01:00Pyjamas<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-RftUqPBCBxU/UQZGVYvfIdI/AAAAAAAAAlc/j0EEVz2_Iso/s1600/humhum.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="http://1.bp.blogspot.com/-RftUqPBCBxU/UQZGVYvfIdI/AAAAAAAAAlc/j0EEVz2_Iso/s320/humhum.jpg" width="213" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
Han sa att det inte räknades. </div>
Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-17160169096784180332013-01-27T12:11:00.000+01:002013-01-27T12:11:04.657+01:00NystädatPå en lektion för ett litet tag sedan diskuterade vi hur länge det egentligen är nystädat. När går det över från nystädat till enbart städat? Vad händer om man stökar till det direkt efter det är nystädat, förlorar man genast rätten att kalla det nystädat, trots att det egentligen är det? Räcker det att en liten del har blivit städat för att man kan kalla sitt hem för nystädat? Samt den främsta frågan, hur blir det nystädat, och hur får jag mitt hem nystädat på enklast vis?<br />
<hr />
Då jag på ett ämne i skolan ska starta upp en egen butik känns det som att jag borde komma på något att sälja. Jag vill ha något klassiskt men ändå nytänkande, som alla vill ha. Min första tanke var genast LEGO. Sen kom jag på att LEGO nog har patent på sina klossar. Därav började jag fundera på vad för alternativ man kan ha till klossarna. Är det som så att det bara är fästningsbiten som det är patent på så kan det ju fortfarande vara klossar, bara med annan fästningsteknik. Men hur skulle man fästa klossarna med varandra istället? Min första tanke var kardborrar. Man kan nästan aldrig gå fel med kardborrar. Fast det kanske är lite jobbigt när man ska iväg tidigt på morgonen och det fastnar klossar i ens kläder hela tiden.<br />
Har ni fler idéer till hur man kan göra så får ni gärna höra av er. Era tips är viktiga... säger vi.<br />
<hr />
På tal om viktighet så påstår Stalker nr 2 att man får energi av att slå på fiskar.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-79368193669590761282013-01-15T18:51:00.004+01:002013-01-15T18:51:50.266+01:00Dagens ordDagens ord är: <i><b>Gladpackspresenning</b></i>.<br />
<br />
<i><span style="font-size: x-small;">Ordet tillkom under ett samtal om mord och kreativa användningsområden för presenningar. Frågeställningen kom om man kunde göra egna presenningar i sin källare för att undvika polisens misstankar. Då möjligen av gladpack? Det blev kallat kreativt. Jag gick då steget längre och frågade om det inte skulle kunna vara möjligt att göra en hammock av gladpackspresenningar. För om något skriker ut seriemord så är det nog en hammock gjord av gladpackpresenningar. Jag undrar lite nyfiken hur många presenningar som det bör gå åt för att skapa en hammock. Dum fråga jag vet, det beror ju uppenbarligen på hur stora presenningar man använder sig av. </span></i>Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-69530527822963335042013-01-13T14:29:00.003+01:002013-01-13T14:32:25.885+01:00En recensionFör en tid sedan - nästan en annan livtid sedan - så hände det att jag recenserade. Det var mest musik som recenserades då. Jag har nu lagt det åt sidan, som så mycket annat, men idag tänkte jag faktiskt recensera för er. Inte musik denna gången. Inte film heller. Istället tänkte jag ge er en värdefull recension av nötter. I detta fall <b><i>MrPARTY Chilinötter</i></b>.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="http://1.bp.blogspot.com/-SUcapzrkW8M/UPKzXMPuFiI/AAAAAAAAAkU/dn0FCm8H9HU/s1600/IMAG0048.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="133" src="http://1.bp.blogspot.com/-SUcapzrkW8M/UPKzXMPuFiI/AAAAAAAAAkU/dn0FCm8H9HU/s200/IMAG0048.jpg" width="200" /></a></div>
Det råkar nämligen vara så att att jag gillar chilinötter.<br />
Chilinöten är en trevlig nöt från chilinötsplantan som växer på ostkusten mellan Belgien och Ukraina, tror jag.<br />
En bra chilinöt har ett krispigt skal, kryddigt av härlig chili, och med en klassisk jordnöt i sitt inre. Det är en fin kombination av två världar. Man kan kalla chilinöten som nötvärldens version av <a href="http://images.fanpop.com/images/image_uploads/Esquire-Magazine-halle-berry-268860_920_1200.jpg" target="_blank">Halle Berry</a>.<br />
Jag köpte med andra ord påsen med en viss förväntan av tidigare erfarenheter utav chilinötter.<br />
Förpackningen bestod av en vanlig genomskinlig påse med MrPARTYs logotyp påklistrad. Det gav mig känslan av en billig produkt, men det gav mig även chansen att se nötterna redan innan jag köpte dem. Vilket i sig kan ses som positivt, då man i vissa fall kan avgöra chilinötters kvalitet genom hur de ser ut. En del ser bara förbannat värdelösa ut. Precis som när man väljer vem man vill sitta bredvid på en buss kan man alltså i viss mån gå efter utseendet.<br />
Påsen var ganska lätt att öppna, och man fick vara lite försiktig så man inte slet sönder hela påsen. Skör men fyllde sin funktion helt enkelt.<br />
Jag tog första nöten i handen och kände försiktigt på den, så jag inte skulle trycka sönder det tunna knapriga skalet, tänkte jag. Jag konstaterade att skalet verkade ganska hårt innan jag stoppade in den i munnen. Väl i munnen insåg jag att den var hårdare än jag först trodde. Kryddan spelade över tungan och smaken kändes godkänd, varken mer eller mindre. Sedan tuggade jag nöten. Mina tänder skrek åt mig att sluta, sa åt mig att jag skulle förstöra mitt leende för all framtid. Det som skulle vara ett krispigt tunt skal visade sig vara ett lager av betong kring nöten. Jag tänkte att det kanske bara var denna nöt som var felet. Jag kastade därför in en handfull av nötter i min mun. Det kändes som att jag tuggade på småsten, kryddad småsten. Jag undrade om mina tänder skulle hålla för denna påse på 400gram av kryddade småstenar, så jag tog en handfull nötter till. Jag kände hur en bit av min ena kindtand bröts loss från sin plats och jag svalde biten med resten av småstenarna jag tvingade mig själv att svälja.<br />
Själva nöten innanför betongen kändes mjuk som ett tuggumi man sovit med i munnen en hel natt. Kanske var det bara kontrasten till småstensskalet runt nöten som fick den att verka så mjuk, jag vet inte, men jag vet att detta inte är mitt favoritmärke av chilinötter. Även om kryddningen var okej, så har jag aldrig uppskattat att tugga på småstenar, hur bra man än kryddar dem.<br />
Så om jag skulle välja betyg mellan FÅGEL, FISK eller MITTEMELLAN, så blir det utan tvekan FISK i betyg för denna chilinöt.<br />
Med andra ord så står dessa nötterna nu i en skål i mitt hem och väntar på att besökare ska få för sig att äta utav dem.<br />
<br />
<hr />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<br />
Annars tänkte jag bara ge en alternativ version på senaste <b>Månadens bus</b>, ifall man är på mer socialt humör.<br />
<br />
<br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;">Om man har tråkigt, så kan man ta sig till nästa butik. Där går man in på mejeriavdelningen och plockar på sig två stycken Arla Yoggi förpackningar (sådana med kork på). En exempelvis i vaniljsmak, den andra exempelvis med jordgubbsmak. Gå sedan till kassörskan - som möjligen kan vara en blond ung sak som hoppat av skolan innan hon hunnit lära sig något - och betala varorna.</span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;">När man kommit hem skruvar man upp korken på Yoggi-förpackningen med vaniljsmak. Häll ut hela förpackningen i en vitt litermått. Sedan spolar man rent förpackningen med varmvatten direkt ifrån kranen. Jag hade även valt att spola förpackningen med kallt vatten efteråt, för det är något med varma yoghurt-förpackningar jag finner ofräscht. När förpackningen är ren låter man den stå upp-och-ner ett tag för att allt vatten skulle rinna ur den. Öppna sen Yoggi-förpackningen med jordgubbsmak. Häll över all yoghurten från den förpackningen in i den tomma förpackningen med etiketten vaniljsmak på sig. Skruva på korken och ställ den prydligt åt sidan. Efter det tar man litermåttet som innehåller vaniljyoghurten och häller dess innehåll i Yoggi-förpackningen som har jordbuggssmak på etiketten. Skruva sedan även där på korken prydligt. Sedan tar man sig till samma butik, med båda Yoggi-förpackningarna med sig. Se gärna till att det är samma blonda kassörska i kassan som tidigare, se även till att du sparat kvittona från ditt förra besök i butiken. </span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"><span style="line-height: 18px;">Ställ dig sedan i kön till kassan. När det väl är din tur så ställer du arg upp förpackningarna mellan dig och kassörskan (se arg och upprörd ut). Fråga upprört vem det är som behagar skämta med dig. Öppna först förpackningen med vaniljsmak, be henne smaka den och säga dig vad den smakar. Sedan ber du henne göra samma sak med den andra smaken. Beskriv för henne hur allvarligt du finner detta vara och att du inte tolererar att sånt här ske, be om att få prata med hennes chef. Gå så lång med det du bara kan. Försök blanda in lokaltidningen i det som skett. Testa hur lång du klarar av att gå. </span></span><br />
Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-23577782300730368602013-01-04T14:08:00.004+01:002013-01-13T14:23:25.755+01:00Mejerier i samhälletEfter att ha firat julafton två gånger samt firat nyår hos en person jag aldrig lärde mig namnet på så är jag nu tillbaka till allas förtjusning.<br />
Till att börja med måste jag påpeka att jag nyss såg att ena grannen spillt ut någon form av mjölkprodukt på vägkanten som märkligt nog tagit formen av Homer Simpsons i profil. Jag hoppas innerligt att det är gjort medvetet.<br />
<br />
På tal om mejerier och fräcka trick så kommer jag tänka på<b><span style="font-size: large;"> månadens bus</span></b> som skedde häromdagen. Jag hade nämligen tråkigt, så jag tog bussen till Knislinge, som alltså är grannbyn. Väl där gick jag in på Coop. Där gick jag in på mejeriavdelningen och plockade på mig två stycken Arla Yoggi förpackningar (sådana med kork på). En var i vaniljsmak, den andra var med jordgubbsmak. Jag gick sedan till kassörskan - som var en blond ung sak som hoppat av skolan innan hon hunnit lära sig något - och betalade varorna.<br />
När jag kom hem skruvade jag upp korken på Yoggi-förpackningen med vaniljsmak. Jag hällde ut hela förpackningen i en vitt litermått och lyckades nästan få ut hela litern ur förpackningen. Sedan spolade jag rent förpackningen med varmvatten direkt ifrån kranen. Jag spolade sedan även förpackningen med kallt vatten efteråt, för det är något med varma yoghurt-förpackningar jag finner ofräscht. Kanske är det bara jag, men jag anser i alla fall att det är så. När förpackningen var ren lät jag den stå upp-och-ner ett tag för att allt vatten skulle rinna ur den. Sen öppnade jag Yoggi-förpackningen med jordgubbsmak. Jag hällde över all yoghurten från den förpackningen in i den tomma förpackningen med etiketten <i>vaniljsmak</i> på sig. Skruvade på korken och ställde den prydligt åt sidan. Efter det tog jag litermåttet som innehöll vaniljyoghurten och hällde dess innehåll i Yoggi-förpackningen som hade <i>jordbuggssmak</i> på etiketten. Skruvade sedan även där på korken prydligt. Sedan tog jag på nytt bussen till Knislinge, med båda Yoggi-förpackningarna med mig. Jag gick in på Coop på nytt, och placerade förpackningarna på hyllan som jag tidigare tagit förpackningarna. När jag gick ut ifrån affären var det inte samma kassörska bakom kassan, men jag hälsade som om jag kände igen personen ändå, för jag är trevlig.<br />
<hr />
Under avslutnings veckan på min skolan så kallade en gymnasieelev mig för läskig bara för att jag berättade om olika fynd jag gjort bakom Domus inne i Kristianstad. Samtalet började mellan två personer som satt bakom mig. De pratade om priset på massage. Jag hävdade att man kunde få det billigt bakom Domus. En utomstående person - som vill förbli anonym för jag inte minns namnet - frågade då om jag gjorde alla mina fynd bakom Domus. Jag svarade såklart "<i>de flesta</i>". Sedan tittade en av kvinnorna på mig, som talat om massage, och kallade mig läskig. Jag tog åt mig och klappade henne lite gubbigt på axeln.<br />
<hr />
Innan jag blev klar med ämnet Samhälle för terminen så hann läraren ge oss affärsidén om att lura dumma afrikanska bönder till att sälja sin mark till oss för en billig peng och sedan sälja vidare marken dyrt. Gärna tillbaka till dem vi köpte marken av från början. Hon har lärde mig mycket under 2012. Hon ska ha ett stort tack.<br />
Det är efter hennes lektioner som jag även fundera på att öppna ett McDonalds i Saharaöknen. Även om det kanske inte är många kunder, så kan man ta hutlösa priser när det väl kommer någon kund. Jag kan tjäna en förmögenhet på några få kunder, och det innebär väldigt lite ansträngning från min sida. Jag ska forska djupare i detta.<br />
<hr />
<b>Fakta: </b><br />
Tutankhamons far avskaffade de egyptiska gudarna och ersatte dem med enbart solguden Aton. Det sägs vara första monoteismen som funnits. När Tutankhamon sedan blev Farao efter sin fars död så tog han tillbaka alla egyptiska gudarna som funnits tidigare. Aton blev på nytt kallad Amon.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-425711029099309192.post-65692244823008267492012-12-16T23:00:00.003+01:002012-12-16T23:00:58.105+01:00Sockiplast och drakar. <i><b><a href="http://3.bp.blogspot.com/-DZZS-o_2ODQ/T50hlqiojMI/AAAAAAAAAMc/rMNbYdazrgY/s320/sockiplast.jpg" target="_blank">Sockiplast</a></b></i> är klart underskattat. Jag skulle vilja ha en overall med sockiplast. Runt hela kroppen. Då hade jag känt mig trygg i vinterns hala underlag. Om det hade funnits en <i><a href="http://1.bp.blogspot.com/-Jm2m4_QyACE/T7PFEpLl9PI/AAAAAAAALUQ/beWLleMWI4U/s1600/one_piece.jpg" target="_blank">Onepiece</a></i> gjord i sockiplats, så hade jag nog faktiskt skaffat mig en <i>onepiece</i>. Det är inte ofta man ser sockiplast i vuxenstorlek tyvärr. Det borde ändras. Jag antar ju att jag absolut inte är den enda som skulle införskaffa mig om det fanns.<br />
Jag hade kunnat utbilda mig till ninja om jag hade haft en sockiplast-overall. Jag hade inte varit rädd för något längre. Livet hade blivit så simpelt och lätt.<br />
Jag tror även sockiplast kan vara ett alternativ till vinterdäck. Bir nog billgiare att trä på sockiplats över däcket än att köpa vinterdäck. Resultatet blir säkerligen strålande också. Kommunal-bussarna som går här nere kör på sommardäck under vintern. Något som ibland resulterar till mindre bra saker. Det är bussbolagen som vill spara in pengar. Då anser jag att sockiplast kunnat vara ett bra alternativ.<br />
Jag har även märkt att Cyniker-Robin skulle behöva sockiplast när han är ute och går i halkan. Han kanar runt som en efterbliven Bambi på is när han vandrar omkring i halkan. Även om det är underhållande att se, så kanske det vore bättre om han faktiskt sydde sig en sockiplast sula att limma fast under sina skor.<br />
Jag tror även att det hade blivit vackert och trendigt. Alla hade nog velat ha liknande efter att ha sett hans. Han kan bli en trendskapare, och han har mig att tacka för allting. Han borde vara mer tacksam. Han borde bjuda mig på nougat.<br />
<br />
<hr />
<br />
I veckan som gått - eller om det vara förra - så har jag även diskuterat kring <b><i><a href="http://www.blogcdn.com/www.walletpop.ca/media/2012/09/dragonsden2012.jpg" target="_blank">Dragons Den</a></i></b>, och hur dåligt namn det är för serien. Det är inga riktiga drakar. De varken andas eld eller flyger. Första gången jag såg på det kände jag mig lurad. Jag spottade och fräste, men sen ansåg jag det ändå ganska underhållande.<br />
När serien visas i Sverige heter den samma sak. Jag tycker vi borde översätta titeln, samt ändra den så att den blir mer passande för områden. Vi kanske kan kalla serien för <b><i><a href="http://www.freedomtravel.se/wp-content/uploads/%C3%96rnn%C3%A4stet1.jpg" target="_blank">Örnnästet</a></i></b>? Det blir nog alla glada över. Alla gillar ju örnar, kungsörnen är ju trots allt fridlyst. Den ska visst smaka som svan, har jag hört rykten om.<br />
<br />
Jag borde nog vara med i programmet och sälja in lite idéer kring sockiplast.<br />
<br />
<hr />
<br />
<b>Månadens bus:</b><br />
Under veckan som var så gömde jag vår samhällslärares vagn med böcker och läromedel bakom en gardin. Hon blev paff.Saftan Augustssonhttp://www.blogger.com/profile/06833126724413469373noreply@blogger.com0