Spännande kallt

Det är idag -30 grader ute. Eller som jag kallar det; Spännande kallt.

Skulle gå till vårdcentralen då de ville stjäla mitt blod igen. Lyckades glömma papprena hemma så fick gå vändan en extra gång. Kändes nödvändigt och bra.
På väg till vårdcentralen en andra gång gick jag förbi en gammal man med rynkig hy som slängde ur sig orden; "Det är myggfritt idag", när jag gick förbi honom. Kunde inte annat än att instämma.
Det är sådan optimism som ungdomen i detta landet verkar ha glömt bort. Optimism är en bortglömd konstform.
I dagens självmordsbenägna samhälle borde det vara sådant de lär ut i skolan. Men istället får vi lära oss hur många judar som dog på 40-talet. För det har vi mycket nytta av idag.

Första gången jag anlände till vårdcentralen idag så var det en kvinna som bar ut sin spark genom entré-dörrarna. Efter att jag kommit in i byggnaden kom jag på att jag glömt papprena hemma och vände igen, då släpade hon in sin spark genom dörrarna igen. Jag förstod inte riktigt varför hon valt att rasta sin spark just här, genom dessa dörrarna, men hennes leende sa mig att allt nog inte stod rätt till i hennes tankegång.
Den var blå... sparken alltså.

I övrigt lärde jag, förra veckan, ett-åriga Amanda att säga "döda".
Det lät både gulligt och psykiskt instabilt på samma gång. Jag kände mig stolt och kan se mig en lovande karriär inom Mortal Kombat för den lilla flickan.

Skolans komplott

Jag satt på en bänk i en stad och betraktade folket som gick förbi. Det var smått tråkigt, och jag funderade på att gå hem. Men då satte sig Sanna Nielsen tillsammans med en reporter bara ett par meter ifrån mig. Jag beslutade då mig för att sitta kvar ett tag och lyssna på intervjun.

Intervjun började ganska segt, trots att Sanna svarade lite små korkat på varje frågor. Men sen skulle hon plötsligt förklara sin egen intelligens. Hon böjde sig mot reportern och sa; "Jag är väl lika smart som, till exempel, dig." Medan hon sa det satte hon handen plant bredvid hans huvud. Som om hans intelligens hade något att göra med hans längd. Hon vägde lite på handen och såg fundersam ut. Det såg kul ut.
Reportern förstod att hon i stora drag nyss sa att hon var lika smart som han var lång. Så han reste sig upp och sa; "Men jag är ju så här smart." Medan han visade med sin hand vid sin hjässa.
Sanna Nielsen tittade då bestört på honom och slängde ur sig; "Men, när du står upp ja, det är ju klart."

Det var nu jag kände mig tvungen att delta i konversationen.

Jag tittade förskräckt på dem båda två medan jag nästintill vrålade ut; "Så man är alltså smartare när man står upp?" Jag reste mig bestört upp. "Nu när du säger det så, det stämmer nog. Det skulle i alla fall förklara en hel del." Båda två kollade chockerat på mig. "De vet säkert om det i skolan också, de ser till att vi sitter på lektionerna bara för att förhindra vår sanna kapacitet!" Allt kändes plötsligt solklart för mig.
"Inte konstigt att jag misslyckades med Matematiken i gymnasiet, de lät mig aldrig stå upp när jag skulle lösa ekvationerna, inte ens när jag bad snällt."
Förbannad på hur orättvist livet hade spelat ut mig från en tidig början gick jag bestört ifrån min plats på bänken, medan tankarna virvlade runt i min skalle.

Jag hade alltid känt att ekvationer var enkelt när jag haft gymnastik och fått stå upp, medan jag aldrig lyckats lösa det när jag sedan satt på matematiklektionerna. Allt kändes så klart.
Detta var säkerligen skälet till att jag aldrig haft toppbetyg!

När jag vaknade från denna upplysande dröm så fortsatte funderingarna. Tankarna kring det hela var många, och medan jag skrev detta stod jag upp.

Kan detta stämma? Varför hindrar skolledningen oss från att prestera till max? Är detta någon djupt rotad konspiration? Hur i helvete kan Sanna Nielsen veta om detta?!

Troll!

En undran formades i min tankeverksamhet. Varför döper så få folk i dagens samhälle sina barn till Lakritstroll? Det är inte bara ett vackert namn, det är inte heller könsrelaterat. Alltså kan både flickor och pojkar heta det. Praktiskt. Så om du får en flicka, kan hon heta det. Om du sedan får en pojke, kan han heta Lakritstroll 2. Mycket praktiskt.
Jag berättade om tankegången för Pea då vi åkte samma buss. Hon bidrog inte med någon insikt i frågan.

Efter ett annorlunda samtal med Pea, som hon inte heller bidrag med mycket i, så kom jag fram till att det inte finns mycket som är intimare än att skölja sin mun med sin partners kroppsvätskor.
Ett bra exempel på kroppsvätskor kan tänka sig vara saliv eller kanske säd. Det känns intimt. Kroppsvätskor man bör undvika att skölja sin mun med är diarré samt spyor. Det fastnar lätt klumpar mellan tänder och så vidare. Det kanske kan tyckas vara en bra idé för stunden, men du kommer att ångra beslutet.

Min bror berättade att det finns intima saker han sysslar med varannan halvtimme, med andra ord en gång i timmen. Varför han inte bara sa en gång i timmen, blev ett bra samtalsämne. Men jag har totalt glömt varför (samtalet ägde rum för 5-10 minuter sen).

Satan i gatan

Ska imorgon på sånt där viktigt möte i Mora, så kollade nyss upp busstiderna. Kom fram till att om Dalatrafikens hemsida inte ljuger mig rätt upp i ansiktet, så har jag inte råd att lämna denna by.

Helt ärligt tycker jag att 3 700 kr är lite mycket för att åka 1,3 mil. Har bensinpriset stigit något kolossalt under helgen utan min vetskap?

Men man ska inte vara allt för negativ i sitt tänkande. Jag ser inte fram emot mötet, och nu har jag en legitim ursäkt att inte infinna mig där. För jag har inte 3 700 kr på mitt konto. Dessutom är det ju bara för enkelresan, och jag vill ju gärna även hem. Så jag hade behövt 7 400 kr till imorgon, verkar det som.

Jag får nog försöka smuggla in mig i bagageutrymmet och hoppas på att jag inte blir upptäckt.
Detta vill jag gärna slippa, för jag har oftast ganska lätt för att bli åksjuk.

Toarulls-mysteriumet

I helgen var min låtsaskompis Gegga på besök. Han var då, av något konstigt skäl, så duktig av sig att han satte fast min toarulle på dess hållare. Vilket jag personligen brukar slarva med.
Senare under dagen kom det fler besökare. Vi blev lite fulla medan vi satt och sprang.
Drog vidare ut på kalas senare och så vidare. Blev en trevlig kväll och jag lyckades mot förmodan vakna upp i min egen säng.

Hur som helst så var det stora mysteriet denna helgen det hela med toarullen. För när jag började återfå mitt medvetande och vinglade in på toaletten för att uträtta mina behov låg rulle på golvet istället för på sin plats i hållaren, där Gegga varit duktig att placera den.
Detta är en hållare som fungerar på det viset att rullen inte kan trilla av utav sig själv. Inte heller kan det varit någon av de två katterna som vistas i min lägenhet som gjort det heller. För att hållaren är inte konstruerad på ett sådant vis.
Så först undrade jag givetvis vem av besökarna under kvällen tagit bort hållaren från sin plats för att lägga den på golvet av något obskyrt skäl. Vem skulle kunna få en sådan korkad idé i sin skalle och även genomföra den? Jag kunde verkligen inte se någon mening bakom att göra det hela.

Det var nog denna tanken som gjorde att jag kom fram till den enda tänkbara lösning. Det måste varit jag som fått för mig och genomfört det.