När jag för en stund sedan var ute och gick och kollade in rumpor, så tyckte jag mig höra röster från min ficka. Jag stannade upp, lyssnade noga. Jag kunde inte höra vad de sa. Jag tog upp mobilen ur fickan men jag hade inte råkat ringa någon eller något liknande av misstag.
Jag gick därför vidare efter rumporna framför mig. Rösterna hördes igen. Jag gick i min egen värld och försökte tyda dem, men de var avlägsna men nära samtidigt. Jag gav upp efter ett tag, intalade mig att det inte bodde pygméer i mina byxor och lyckades föra in nyckeln i mitt nyckelhål på tredje försöket som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du har rätt till min Åsikt