En Bussresa

Jag gick på bussen och reagerade ganska så snabbt på att det spelades dansband på en ganska hög volym utav busschauffören. Det var en kortkvinna med alldeles för mycket övervikt för att man skulle finna henne attraktiv. Mustschen gjorde inte henne mer behaglig.

När bussen började rulla så visade busschauförren sig innehava en enorm talang när det kom vill falsksång. Jag hade aldrig tidigare hört dansband i så pass gälla toner förut. Det var en erfarenhet jag nog aldrig kommer att glömma. Bussresan fortsatte och det hemska skrålandet verkade inte ha någon ände.

Jag satt och började gissa mig fram till vilken nästa låt skulle vara, men mina kundskaper inom dansband är faktiskt lite limiterade. Jag gissade ständigt på Barbados - Kom hem, då denna låt har en speciell innebörd för mig.

Det var nämligen en gång för längesedan då jag, hör och häpna, gick i skolan. Jag var på en lektion där vi skulle ha tagit med oss något hemifrån som symboliserade oss själva. En flicka hade tagit med en Barbados skiva, och förklarade sedan att hela hennes liv kretsade kring detta. Jag fann det ganska patetiskt, men de övriga på lektionen verkade ivriga över att få höra vad mer hon skulle säga. Det dröjde inte länge förrän alla på lektionen (förutom mig) hade allsång till låten kom hem. Det var en annorlunda upplevelse och jag gick inte på dessa lektionerna något mer efter det.

Hur mycket jag än längtade efter Kom hem, så fick jag aldrig höra låten på bussen.
Däremot fick jag mig ett gott skratt när en man inte hann med bussen, sprang efter den och skrek. För det var lite skoj, så jag sa det till personen framför mig. Hon höll inte med mig, så jag sa att hon var korkad. Vi pratade inte mer under bussresan. Men det gjorde inget, för busschauffören underhöll alla på bussen med sin falsksång ändåså.

Helt plötsligt hördes en flickas röst som skrek; "Snö, snö, snööö!"
Flickan blev dock hastigt avbruten av hennes kompis som förklarade; "Nej Natha, det var en sten."
Jag funderade på att försöka berätta för kvinnan framför mig att detta också var skoj. Men jag lät bli.