måndag 3 januari 2011

Spishändelsen

Jag har samlat notiser, om vad som skall skrivas ner här, på hög. Nu får jag snart inte plats i min lägenhet längre och måste ta mig i kragen att skriva ner en del saker här så jag kan kasta någon notis och så småningom få plats att sova i min säng på nytt. Jag har inte sovit bekvämt sedan jag sist uppdaterade denna blogg.

Jag gör som så att jag skriver en kort notis, i ett inlägg här. Nästa inlägg blir en ny notis. Om de hamnar i rätt ordning är jag inte helt säker på. Jag tar dem i den ordningen jag finner dem nu bara.


När jag ockuperade min brors lägenhet medan han var i London, så höll jag rent av på att dö.
Det var min första dag i den övergivna lägenheten då jag insåg att plattorna på spisen inte ville lyda mina befallningar. Jag svor och spottade, samt kastade snus i vasken. Vems det var eller vart jag fick tag på den är en helt annan historia.
Jag kallade på hjälp från min främmande unga vän David, som i denna historia får heta Tvärsur, för att kunna vara anonym.
Jag berättade inte för honom om spisens illvilja jämte mig. Utan jag bjöd över honom för att bjuda på mat istället. På detta viset skulle han bli illa tvungen att hjälpa mig med mitt problem. Det enda som gick galet i min genial plan, var det att Tvärsur är lika värdelös på hemkunskap som mig. Vi slog våra kloka skallar ihop och kom fram till att vi behövde hjälp från högre makter. Så jag ringde min mor. Men hon bara skrattade åt oss och jag började känna paniken spridas i kroppen ju hungrigare min mage sa åt mig att jag var.
Jag skrev då på Facebook att jag inte kunde laga mat och behövde hjälp innan jag svalt ihjäl. Även då skrattade folket åt det hela. Det var nu jag lärde mig att sluta be om hjälp utav folk som känner mig. Så jag gick och knackade på hos en främmande granne istället. Det tog ett tag innan dörren öppnades, så jag höll på att dö av hunger under tiden jag väntade. När dörren öppnades möttes vi av en man som sålde knark i sin hall. Han kallade det för sitt förråd och jag skymtade ett flertal gamla flingpaket som nog har någon anknytning till knark på något vis. Tvärsur såg nervös ut och jag förstod honom. Det var ganska stor sannolikhet så att vi skulle dö om vi gick in i denna mans lägenhet. Men styrda av våra magar gjorde vi det ändå. Han visade snabbt hur hans spis fungerade, och vi hann inte ens tacka för hans hjälpsamhet innan vi flydde från hans lägenhet innan fick AIDS.
Väl tillbaka i min brors lägenhet konstaterade vi att plattorna på spisen i denna lägenheten inte ville fungera som de hos den konstige mannen.
Vi gav upp och använde oss av ugnens funktioner som dock fungerade.

24 timmar senare våldtog jag spisen tills den gav upp och började fungera som jag ville.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Du har rätt till min Åsikt